Andrej Babiš återkomst till makten oroar Kiev och Bryssel. Men den tjeckiske miljardärens seger i valet behöver inte betyda slutet på det tjeckisk-ukrainska samarbetet – även om relationerna kommer att bli mer affärsmässiga.

De senaste parlamentsvalen i Republiken Tjeckien ledde till viktiga förändringar i landets politiska landskap och blev ytterligare en markör för ”högersväng” i Europa. Tjeckiska medborgare röstade i hög grad för antielitära, högerpopulistiska krafter. Segern gick till oppositionsrörelsen ANO, ledd av Tjeckiens tidigare premiärminister, miljardären Andrej Babiš. Hans parti fick över 34% av rösterna – det bästa resultatet på senare år.

Partiledaren för det tjeckiska oppositionspartiet ANO, Andrej Babiš, lämnar ett möte med landets president Petr Pavel dagen efter att hans parti blivit störst i det tjeckiska parlamentsvalet. Foto: AP Photo/Darko Bandic

Det tjeckiska valresultatet har väckt oro i Ukraina, men är det verkligen så illa?

Euroskeptikern och Ukrainakritikern Babiš vann i Tjeckien? Vad kan Kiev förvänta sig?

Donald Trump har öppnat för att sälja Tomahawk-kryssningsrobotar till Ukraina. Ett kraftfullt vapensystem som kan nå 2 500 kilometer in i Ryssland är dock inget automatiskt segervapen. Snarare ett verktyg för hård diplomati mellan Vita huset och Kreml.

Häromdagen gjorde USA:s president Donald Trump ett viktigt uttalande angående amerikanska långdistansrobotar av typen Tomahawk, som Ukraina länge har begärt. Den amerikanske ledaren sa att han ”i viss utsträckning” har fattat beslut om att sälja dessa vapen till Kiev.

En Tomahawkkryssningsrobot avfyras från det amerikanska kryssningsfartyget USS Cape St. George på Medelhavet den 23 mars 2003. Foto: Intelligence Specialist 1st Kenneth Moll/U.S. Navy via AP

Ukraina kan komma att få just de vapen Zelenskyj bett Trump bett om. Vad innebär det i praktiken?

Tomahawk-robotar till Ukraina: en krigsvinnare?

Europas största kärnkraftverk har i två veckor drivits enbart på nödgeneratorer. Risken för en strålningskatastrof växer, men Ryssland som ockuperar verket hävdar att de har situationen under kontroll. De sovjetiska dieselgeneratorerna kan dock lägga av när som helst. Vi reder ut vad som sker då.

I exakt två veckor nu har Europas största kärnkraftverk, det av ryska trupper ockuperade Zaporizjzjas kärnkraftverk (i staden Enerhodar, södra Ukraina) gått på reservdieselgeneratorer. Detta diskuteras på högsta nivå i Ukraina, vissa västerländska medier skriver om det och oro uttrycks även av IAEA. Samtidigt förklarar representanter för den ryska ockupationsadministrationen att de har allt under kontroll, även om de erkänner att situationen är ”onormal” och skyller detta på Ukraina.

En ukrainsk räddningstjänstmedarbetare kontrollerar strålningsivån på en buss i ukrainska Zaporizjzja under en övning den 29 juni 2023. Sedan regionens kärnkraftverk som ligger 5 mil fågelvägen från Zaporizjzja ockuperats av Ryssland har Ukraina försökt förbereda sig för olika scenarier. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Kan vårdslöshet under den ryska ockupationen leda till en ny katastrofal härdsmälta i Ukraina snart?

Ryskockuperat kärnkraftverk hotas av ett ”andra Tjernobyl”?

Efter söndagens ryska attack mot Kiev har president Volodymyr Zelenskyj på nytt hotat med att slå tillbaka mot Ryssland. Att orsaka massiva strömavbrott i Moskva är osannolikt, men regionala angrepp och nedsläckning av andra ryska städer är fullt möjliga.

Natten till söndagen den 28 september genomled Ukraina ännu en massiv luftattack från Ryssland. Det ukrainska huvudstadets centrum drabbades återigen hårt av denna attack. Tyvärr blev det omfattande förstörelse och många offer i Kiev. Bland annat dog en 12-årig flicka. Dussintals civila blev skadade.

Bilar kör på en av ett nedsläckt Kievs huvudgator efter ryska attacker som orsakade massiva strömavbrott fredagen den 2 december 2022. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Ryssland har varje krigsvinter försökt att slå ut strömmen i Kiev. Är det nu dags för ukrainsk hämnd och därmed ett Ryssland som slocknar?