Uppklaringsprocenten för brott är bedrövlig och gör kriminalitet till en lönsam affär. Med ett val som närmar sig måste frågan diskuteras. Och våra politiker måste våga sätta upp mål för ökad uppklaringsprocent, skriver Nima Sanandaji.

Hur många brott handläggs av polisen, utreds och klaras upp? Det är en intressant fråga att undersöka i ett land som går mot valrörelse och där en av de främsta samhällsfrågorna är kriminaliteten och polisens arbete med att stoppa brottslingarna.

Nima Sanandaji vill se uppsatta mål för högre uppklaringsprocent. Foto: Peter Isotalo, Public Domain/Pressbild.

Nima Sanandaji går igenom statistiken och uppmanar till tydliga mål för bättre uppklaringsprocent.

Nima Sanandaji: Politiker, våga sätta upp mål för minskad kriminalitet!

Antalet cykelstölder som uppklaras är så litet att andelen är mindre än en procent. Att polisen gett upp om att stoppa cykelstölder visar vilka problem med övrig kriminalitet som finns och hur staten inte klarar sitt kärnuppdrag – att skydda medborgarna och deras egendomar, skriver Nima Sanandaji.

Har din cykel blivit stulen? I så fall är du inte ensam. Under 2020 rapporterades drygt 77 000 cykelstölder i Sverige, vilket är en ökning med sex procent jämfört med föregående år. Det <a href="https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/cykelstold.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporterar</a> Brottsförebyggande rådet, Brå. Data för 2019 visar att över elva procent av hushållen i Sverige utsattes för cykelstöld under året.

Nima Sandandaji om riskfria cykelstölder. Foto: Pressbild.

Genom att bekämpa småbrott som cykelstölder kan man förhindra även mer allvarlig kriminalitet.

Nima Sanandaji: Polisen har gett upp om cykelstölderna

Två utredningar visar på omfattande bidragsfusk och föreslår åtgärder. Detta är något positivt, men det kommer inte att räcka. Vi måste tillbaka till en svensk skötsamhetsnorm där arbete ses som den självklara källan till försörjning. Och för detta krävs sänkta skatter och bidrag, skriver Nima Sanandaji.

Utredningen Om Folkbokföring och samordningsnummer överlämnade nyligen sitt <a href="https://regeringen.se/49e772/contentassets/8509508c36224d5cad0d36bbbb6de16d/om-folkbokforing-samordningsnummer-och-identitetsnummer-sou-202157.pdf" target="_blank" rel="noopener">betänkande</a>. Liksom för andra offentliga utredningar ger titeln inte sken av en spännande läsning – men här finner vi ett intressant material. Utredningen handlar om behovet av att bättre undersöka människors identiteter, för att bekämpa fusk i välfärdssystemen.

Nima Sandandaji vill se sänkta skatter och bidrag. Foto: Pressbild

Migration och en bortvittrad skötsamhetsnorm har gradvis eroderat grunden för bidragssystemen.

Nima Sanandaji: Bidragsfusket måste stävjas och skatterna sänkas

Sverige är landet där Birger Jarl stiftade lagar om kvinnofrid redan 1280. Men i dag är Sverige landet med högst upplevd otrygghet bland kvinnor i Norden, och störst skillnad i upplevd otrygghet mellan kvinnor och män. Nima Sanandaji frågar sig vilket parti som vågar göra kvinnors trygghet till en valfråga.

Sverige och Lettland hamnar i topp i vad vi kan kalla könsgapet i otrygghet. Detta visar tyvärr OECD:s statistik över andelen som känner sig osäkra på kvällarna när de promenerar ensamma i staden eller området där de bor. För både män och kvinnor är den upplevda tryggheten i Sverige lägre än i de andra nordiska länderna – och ovanpå det finns ett större gap i otrygghet mellan kvinnor och män. Inte ett bra betyg för Sverige, och verkligen skäl till att verka för förändring.

Allt fler känner sig otrygga på kvällar och nätter. Foto: Pablo Costa Tirado, CC BY-SA 3.0.

Nima Sanandaji: Svenska kvinnor och män otryggast i Norden. Vilket parti vågar ta upp det som valfråga?