Jämfört med för några år sedan har brottsoffrens förtroende för polisen sjunkit snabbt. Nima Sanandaji visar siffrorna och konstaterar att något måste göras för att förbättra förtroendet.

Som jag skrev i min <a href="https://bulletin.nu/nima-sanandaji-stort-missnoje-med-polisen-i-ny-rapport" target="_blank" rel="noopener noreferrer">förra krönika</a>, har Riksrevisionen i <a href="https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2021-06-15-brister-i-polismyndighetens-arbete-med-information-till-personer-som-utsatts-for-brott.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">en ny granskning</a> lyft fram att påtagliga problem finns i Polismyndighetens arbete med brottsoffren. Många som utsätts för och anmäler brott inte är nöjda med hur polisen hanterar ärendet, framför allt kring den information som brottsoffren får.

En tydligt nedåtgående trend de senaste fem åren.

Förtroendet för polisen bland brottsoffer sjunker allt mer

Riksrevisionen riktar i en ny rapport stark kritik mot polisens informationsarbete och nya siffror visar att bara en minoritet av dem som utsatts för brott är nöjda med polisens behandling, skriver Nima Sanandaji.

Varje år anmäls i Sverige brott där över en miljon privatpersoner är målsägande. De som drabbats av brott har rätt att få information från Polismyndigheten om sina ärenden och om de rättigheter som de har. Hur väl systemet fungerar påverkar förtroendet för rättssystemet, och i vilken grad som människor är beredda att medverka i rättsprocessen. Men Polismyndighetens arbete har flera brister, menar Riksrevisionen i <a href="https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2021-06-15-brister-i-polismyndighetens-arbete-med-information-till-personer-som-utsatts-for-brott.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">en ny granskning</a>.

Riksrevisionens rapport visar att de flesta brottsutsatta är missnöjda med polisens information.

Nima Sanandaji: Stort missnöje med polisen i ny rapport

Det låter så bra, att regeringens nya skatteförslag bara kommer att drabba de rika, som har råd. Men Nima Sanandaji visar att det är medelklassen som blir lidande.

Trots att skatterna redan är höga i Sverige kommer regeringen att gå till val på ytterligare skattehöjningar. Dessa skattehöjningar motiveras med att de betalas av de rika, men slår i praktiken mot medelklassen. Förändringar i beskattningen av investeringssparkonton (ISK) är ett exempel – bankskatten och fastighetsskatten två andra.

Regeringens förslag till nya skatter sägs bara drabba de rika, men det är medelklassen som blir lidande

Nya skatterna slår mot medelklassen

Kommunernas skuldbörda växer och om räntan återgår till normala nivåer kommer enbart räntebetalningarna att bli en tung belastning för ekonomin.

I en tidigare krönika <a href="https://bulletin.nu/kommunernas-plus-kan-snabbt-bli-minus" target="_blank" rel="noopener noreferrer">skrev jag</a> om hur kommunernas och regionernas nuvarande goda ekonomiska resultat döljer en oroväckande utveckling. Vad händer om deras omfattande skulder består i tio år till och räntorna stiger? Det enkla och tråkiga svaret är att Sverige då kommer att befinna sig i ett läge där regioners och kommuners budgetar delvis behöver täcka räntan på välfärdens skuldberg.

Om räntan blir normal kommer kommunerna att få svårt att betala den.