En ny studie av svenska data har jämfört tio läkemedel och deras effekt på individers brottslighet.

Att personer med psykiatrisk sjukdom i högre grad hamnar i brottslighet och våld har <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/2758324">tidigare forskning</a> visat. Men en <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.cambridge.org/core/journals/psychological-medicine/article/associations-between-individual-antipsychotics-and-the-risk-of-arrests-and-convictions-of-violent-and-other-crime-a-nationwide-withinindividual-study-of-74-925-persons/F475430B2C3DECF674178F0B9A91ECD5">ny studie</a> av svenska data publicerad i Psychological Medicine synliggör skillnaderna hos individer då de tar eller inte tar specifika läkemedel. Resultatet visar på en tredjedel till hälften mindre brottsutfall generellt, och för vissa preparat var skillnaden upp till två tredjedelar.

En ny studie av svenska data har jämfört tio läkemedel och deras effekt på individers brottslighet.

Anti-psykotisk medicin kan sänka en persons brottsutfall med upp till 72 procent

Allt fler europeiska länder överväger avkriminalisering av eget bruk och innehav av narkotika. I Norge bestäms frågan av stortinget under våren. Förslaget har lagts av den högerstyrda regeringen och syftar till att ändra politiken från ”straff till hjälp.” Även i Sverige höjs en mängd röster för att utreda frågan – men det är inte den enda reformen som kan rädda liv.

Tina Eklund plockar upp en plastfigur föreställande Disney-karaktären Buzz Lightyear för att komma åt att byta ljuset i en gravlykta. Hon tittar på den lilla rymdhjälten.

Tina Eklund vid sin sons grav. Foto: Jonas Gratzer.

Norge är på väg att avkriminalisera eget bruk och innehav. I Sverige höjs allt fler röster för att utreda frågan, men regeringen säger nej.

Narkotika skördar tre liv om dagen – allt fler länder avkriminaliserar

En ny studie från CAN ger inga belägg för att den största konsumtionen sker i välbärgade områden, som statsministern tidigare hävdat.

Igår släpptes <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.can.se/app/uploads/2021/02/can-rapport-198-socioekonomiska-skillnader-i-narkotikaanvandning-bland-vuxna-i-sverige-pdf.pdf">en studie</a> av socioekonomiska skillnader i narkotikaanvändning bland 25–64-åringar i Sverige av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN. Bland resultaten märks att de som endast har grundskoleutbildning använder narkotika tre gånger så ofta som de med högskoleutbildning. Skillnaden var liknande mellan den femtedel med lägst lön och den femtedel med högst lön.

En man röker heroin i ett inhaleringsrum i Oslo. Foto: Heiko Junge/NTB scanpix/TT.

En ny studie från CAN ger inga belägg för att den största konsumtionen sker i välbärgade områden, vilket statsministern tidigare hävdat.

Högst andel narkotikaanvändning bland fattiga och lågutbildade

Män diskrimineras i antagningsprocessen till kvinnodominerade yrken visar en ny studie från Linköpings universitet. Detsamma gäller däremot inte kvinnor som ansöker till mansdominerade yrken.

Tidigare studier har antytt liknande mönster, men inte i samma grad, framgår i publikationen i den vetenskapliga tidskriften <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0245513">PLOS One</a>.&nbsp;

Män diskrimineras i vissa rekryteringsprocesser enligt ny rapport. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Detsamma gäller däremot inte kvinnor som ansöker till mansdominerade yrken.