<p>När Kristina från Duvemåla sjunger om en gud som bara måste finnas, sjunger hon också ut alla invandrares förlust av en berättelse som skapade hemvist och mening. Men samma förlust kan även drabba den som blivit kvar hemma, när förändringarna gått mycket fort och ingen ny berättelse hunnit ersätta den gamla, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">Det går inte</span></strong><span lang="SV"> att stoppa dem, tårarna, de bara kommer. </span>
</div>

Helen Sjöholm sjunger ”Du måste finnas” i Minnesota. Foto: Karl Gabor / Skärmavbild TV2 / Fredrik Sandberg/TT

Även den som stannar hemma kan erfara Kristina från Duvemålas förlust.

Brinkemo: Sorgen över ett Sverige som försvann

<p>Då och då pratar människor förbi varandra så pass illa att man undrar hur genomtänkta deras tjusiga ord egentligen är, samtidigt som man ofta inte vågar fråga. Men för det mesta är det nog inte man själv som är korkad, man har helt enkelt stött på en provpratare, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">Jag minns hur stolt</span></strong><span lang="SV"> och glad jag blev när jag 2018 fick frågan från Sveriges Radios ”Filosofiska rummet” om att medverka. Det är ett program jag lyssnat ganska mycket på, både uppskattat och retat mig på.</span>
</div>

Att provprata sig fram i radio kan ha sina sidor. Foto: Karl Gabor / Fredrik Sandberg/TT

När du inte följer med ett resonemang alls kan det faktiskt beror på att det är just obegripligt.

Brinkemo: Vådan av att provpladdra i radion

<p>Såväl lagar som normer varierar mer eller mindre kraftigt beroende på var i geografin du befinner dig. Och förflyttningen mellan geografins normsystem är olika svår beroende på i vilken riktning du reser. Svårast är antagligen resan från från en hederskultur till en sekulär liberal demokrati, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">När man tänker efter</span></strong><span lang="SV"> är det egentligen både lite lustigt och märkligt. En handling på ena sidan en landsgräns kan vara helt legitim medan den bara ett stycke bort, på andra sidan gränsen, är förbjuden. </span>
</div>

Att förflytta sig geografin är också att förflytta sig i juridiken och moralen. Foto: Karl Gabor / Hassan Ammar/AP/TT

Det som är olagligt och omoraliskt här är lagligt och påbjudet där. 

Brinkemo: Rusdrycker, barnaga och normernas geografi

<p>Sverige sägs oftast vara utpräglat individualistiskt, men att människan är ett flockdjur som hittar sin trygghet i stammen är påtagligt även hos oss. Inte minst tydliggörs detta i det pågående mötet med andra stammars medlemmar, som söker sin trygghet i för oss helt nya värderingar, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">Sverige är världens</span></strong><span lang="SV"> mest <em>individualistiska</em> land. Det måste rimligtvis innebära att svenskarna består av oberoende och självständiga solitärer, helt okänsliga för grupptryck och behov av tillhörighet eftersom befolkningen gjort sig fri från alla förtryckande och begränsande band.</span>
</div>

Fotboll är inte det enda som lockar fram stamkänslan hos svenskar. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att även svensken är kollektivistisk blir påtagligt i mötet med för oss nya stamvärderingar.