Teologiska skillnader ger inte svaret på frågan om kristenhetens demokratier och islams diktaturer. Jag tror att boven i dramat är finansiering och organisation. Där de kristna församlingarna finansierades av medlemmar som krävde insyn, kom de muslimska att drivas som stiftelser. Och in i stiftelsernas dunkel når inte vardagsdemokratins ljus, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Det är i Väst som demokratin är som starkast. Det är länder med kristna rötter. Framför allt sticker länder med ett protestantiskt arv ut från resten av världen, oavsett om det handlar om livslängd, utbildning, tillit, välstånd och den låga graden av korruption.
</div>

Islamister demonstrerar mot demokrati i Maldiverna. Foto: Karl Gabor / Dying Regime (CC BY 2.0)

I moskéerna lär man sig inte demokrati, men det beror inte i första hand på islamsk teologi.

Brinkemo: Islam och stiftelserna som demokratins dödgrävare

I Pakistan som varit ledande i att fördöma Sverige för koranbränningar är lynchningar för uppfattad hädelse vanliga. I samma land förföljer man med iver Ahmadiyya, en muslimsk minoritet med en mycket fredlig korantolkning. Ahmadiyyas kalif anser att det är en muslimsk plikt att vara lojal mot det land som välkomnat en, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Historiskt sett har värnandet av yttrandefriheten setts som det närmaste sekulära kommer en helig princip. På senare tid har tron på detta börjat svaja betänkligt hos många.
</div>

Ahmadiyya-moské I USA. I fonden en amerikansk flagga och texten ”Muslims for loyalty”. Foto: Jessie Wardarski/AP//

I Pakistan, som fördömt Sverige för koranbränningar, är lynchningar för ”hädelse” vanliga. 

Brinkemo: Ahmadiyya och pennans Jihad

Vem kan man lita på i klimatfrågan? Var finns de ödmjuka experterna och varför ska globala temperaturhöjningar mätas från just 1850, i sluttampen av lilla istiden – var temperaturen optimal då? Hur kedjan från forskare över aktivister till media ska generera en rimlig och genomtänkt politik i slutändan är inte helt enkelt att svara på, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Vare sig fysik, kemi eller biologi är mina ämnen. Inte heller meteorologi, ekologi, klimatologi, termodynamik eller metallurgi. Min bristande kunskap i en av vår tids mest diskuterade frågor – miljö, klimat och energi och andra närliggande ämnen – vilar därför helt i händerna på dem som är insatta. Jag lyssnar, försöker ta till mig och förstå.
</div>

Att förstå sig på klimatfrågan är inte det enklaste. Foto: Karl Gabor / Henrik Montgomery/TT

Från forskare till aktivister och silat genom media ska fungerande politik uppstå, men fungerar det?

Brinkemo: Att söka kunskap bland klimatkättare och väderalarmister

Trodde vi verkligen att människor som kommer till Sverige släpper sina bultande hjärtan, vördade normer och djupt rotade konflikter när de passerar gränsen? Pånyttföds som oskrivna blad? I ett land där frågan ”Var kommer du ifrån?” stämplas som rasism dör nyfikenheten, och det är inte konstigt att vi inte har en aning om vilka som bor här eller att de förblir främlingar, skriver Per Brinkemo.

Tvillingarna hade kommit hem som de skulle. Det berättar hustrun på fredagsmorgonen. Hon hade hållit sig uppe medan jag lagt mig tidigt. Innan hon berättat att de tryggt var hemma hade jag tidig morgon hunnit scanna nyheterna och sett braskande rubriker om att stationsbyggnaden i Lund attackerats med en misstänkt brandbomb under natten.

Om oro för barnen och ett samtal mellan en frikyrkopåg och en paschtun om landets lagoma lagomhet. 