När frågan om hederskultur yrvaket äntrade scenen runt millennieskiftet så fanns redan kunskapen som kunde gett oss partiella svar. Svenskarna levde själva i en hederskultur en gång, i likhet med de flesta andra. Men historiker ger sig inte gärna in i samtidsdebatten, och forskare inom olika discipliner pratar alltför sällan med varandra, skriver Per Brinkemo.

Minns hur det var för drygt 20 år sen. Efter flera uppmärksammade mord på unga kvinnor, utförda av utlandsfödda släktingar, handlade den offentliga debatten om huruvida det verkligen kunde finnas något som heter hederskultur. De flesta hade ingen aning om vad det är och vad den beror på. Inte heller jag på den tiden. Jag försökte förstå och började läsa. Men det fanns så väldigt lite skrivet på svenska om hederskultur i till exempel Mellanöstern. Jag var tvungen att söka bland forskare i andra länder.

 Hrafninn flýgur var en ”torskvästern” på temat blodshämnd. Foto: Karl Gabor / Skärmavbild

Svenskarna levde själva en hederskultur en gång,i likhet med de flesta andra. Men historiker ger sig inte gärna in i samtidsdebatten.

Brinkemo: Svaren om hederskulturen fanns där redan

När det skjuts i Stockholm skjuts det i vad som är mitt och jag, i det samhällskontrakt som omfattar mig och mina. Men frågan är om delar av underklassen står utanför det kontrakt som stat och kapital rott i land. Det kunde i så fall förklara en våldsanväning av den typ som dominerade världen före staternas uppkomst, skriver Per Brinkemo.

Det är 60 mil från Lund till Stockholm där bomber sprängs och människor skjuts.

Står delar av underklassen utanför statens samhällskontrakt? Foto: Karl Gabor / Nytony748 (CC BY-SA 3.0)

Skjutningar, sprängningar och numera ökande välfärdskriminalitet har alltför länge förklarats med desperation.

Brinkemo: Skjutningarna och samhällskontraktet som borde vara vi

Vi lever alla såväl som forskarsamhället i de tankevärldar som kallats paradigm och som avgör vilka frågor vi söker svar på, och vilka svar som ses som acceptabla. Just nu genomgår samhällsforskningen ett paradigmskifte som kan komma att öppna forskningen för tidigare undanskuffade frågeställningar, skriver Per Brinkemo.

Det är inte bara svårt att förstå människans tanke- och känslovindlingar. Det är också svårt att förstå något så komplext som ett samhälle, ett stort antal människor förenade i ett nätverk både geografiskt, kulturellt och genom gemensamma traditioner och institutioner.

Thomas Kuhn introducerade teorin om paradigm och anomalier i boken The Structure of Scientific Revolutions. Foto: Karl Gabor / Geralt (CC0 1.0) / Davi.trip (CC BY-SA 4.0)

Det pågår en vetenskaplig revolution inom samhällsforskningen som kommer att generera helt ny kunskap.

Brinkemo: Paradigmskiften, anomalier och klanforskning

Genom att förneka och relativisera samhällsproblem som orsakats av invandring men även främst drabbar etniska minoriteter, så sinkar man deras lösning. Om hederskultur, hårda uppfostringsresor utomlands och gängskjutningar främst drabbade blåögda lintottar skulle ingen försöka trösta någon med att ”det handlar om ett begränsat antal”, skriver Per Brinkemo.

Det är ett begränsat antal individer som begår brotten.

Såväl gärningsmän som offer för gängskjutningar är vanligen invandrare. Att de är ”ett begränsat antal” är en klen tröst. Foto: Karl Gabor / Fredrik Sandberg/TT

Genom att förneka och relativisera samhällsproblem som orsakats av invandring men även främst drabbar etniska minoriteter, så sinkar man deras lösning.