Mitt yrkesliv har utspelats i spänningsfältet mellan journalistik och forskning, två områden som numera kritiseras för att inte våga skildra verkligheten eller forska om känsliga ämnen. Men journalistikens tänkta neutralitet tycks förutsätta gemensamma normer, och forskningen har via politisering påtvingats ett antal färdiga utgångspunkter för verksamheten, skriver Per Brinkemo.

Som nybakad journalist i början av 1990-talet var jag helt inställd på att jag inte ville arbeta på en redaktion. Jag ville bli frilans.

Förutsätter journalistisk neutralitet gemensamma normer? Foto: Marjory Collins (public domain)

Journalistisk neutralitet tycks förutsätta gemensamma normer, och forskningen har via politisering påtvingats färdiga utgångspunkter.

Brinkemo: Mångkulturen som sanningsbranschernas akilleshäl

Med en nyårsdikt i drömformat om konstruktivare tider framöver hälsar Per Brinkemo gott nytt år.

-22 har lagts till ända 
 årets timglas runnit ut. 
 Undrar alltid: vad ska hända 
 varje gång vid årets slut

Dags att fira in det nya året med nya förhoppningar och drömmar. Foto: Paul Kleiven/NTP/TT

Med en nyårsdikt i drömformat om konstruktivare tider framöver hälsar Per Brinkemo gott nytt år.

Brinkemo: I natt jag drömde om 2023

”Jag sjunger om det enda som försonar, det enda praktiska, för alla lika.” Så skaldade Gunnar Ekelöf om en av få rättvisor varat bjuder. Vi kan påverka nästan inga av livets grundvillkor. Men vi kan känna tacksamhet över skriftspråkets mirakel som låter oss besegra döden när vi tar del av förflutna generationers tankar och ger våra egna vidare till framtidens människor, skriver Per Brinkemo.

Solen går upp över både onda och goda. Det visste Job för långt mer än 2 000 år sedan och den insikten har människan levt med långt innan hon formulerande orden som hamnade i den skriftsamling vi kallar Bibeln.

Vi föds in i och dör ut ur villkor vi inte själva kunnat påverka. Foto: Karl Gabor / Jörg Bittner Unna (CC BY 3.0)

Vi bör känna tacksamhet över skriftspråkets mirakel som låter oss besegra döden när vi tar del av tidigare generationers tankar och ger våra egna vidare.

Brinkemo: Det skrivna ordet som bot mot döden

Svensk film är vanligen inget jag ödar tid på, nergjord som den är av en moraliserande filmpolitik styrd av samtidens mest söndertjatade värdeord. Men helt otippat har jag på kort tid snubblat över två pärlor jag verkligen kan rekommendera, skriver Per Brinkemo.

Det är inte ovanligt att jag mitt under en film lämnar biosalongen, vanligen på uppmaning av min fru. Jag kan inte dölja om jag tycker en film är ointressant och hon stressas när jag sitter och skruvar på mig, suckar, stönar och fäller syrliga kommentarer. Likadant när vi ser film här hemma: ”Gör något annat, jag orkar inte med ditt gnällande.”

Per Brinkemo rekommenderar två resor in i filmens magiska värld. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Svensk film är vanligen inget jag ödar tid på, nergjord som den är av en moraliserande filmpolitik, men det finns undantag.