<div> Att försvara och förstå är inte samma sak, och ska vi kunna hantera den klankultur som numera finns inom landets gränser måste vi förstå varur den kommer och vad den betyder för dem som lever den. Och varför de människor som omfattar den kan uppleva stat och större gemenskaper som ett hot, skriver Per Brinkemo. </div>

<div>
 Om man för en stund ska försöka förklara och förstå, men inte försvara hederskulturen och dess förmåga att överleva i västlig exil, har man nytta av att vända blicken bakåt – till historien.
</div>

Där ingen stat försvarar dig mot förföljelse måste du försvara dig själv. Foto: Yann (CC BY-SA 4.0) / Karl Gabor

Mötet med västerländska värderingar, individualism och tilltro till myndigheter kan upplevas som ett hot mot gruppen. Och i en del fall även utnyttjas för gruppens egna intressen. 

Brinkemo: Hederskulturer föds ofta ur utsatthet och förföljelse

Det är omöjligt att lagstifta om alla normerade beteenden som får ett land att fungera. Men utan dem riskerar det samhälleliga samspelet att haverera, med oro och otrygghet som resultat, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Sverige och England har mycket gemensamt, brukar det hävdas. När jag visar klipp från det brittiska parlamentet för min ene son, 16, spärras ögonen upp.
</div>

Divergerande kulturer präglar olika parlamentskulturer. Foto: Karl Gabor / Jessica Taylor/AP/TT / Sören Andersson/TT

Det är omöjligt att lagstifta om alla normerade beteenden som får ett land att fungera. Men utan dem riskerar det samhälleliga samspelet att haverera.

Brinkemo: Land ska med normer byggas

Nu larmas om att klanbrottsligheten ätit sig in lite varstans, samtidigt som knattret från gängskjutningarna aldrig vill tystna. Skriften på väggen har funnits där länge, men såväl folk som makthavare tycks ha slutat lita på sina ögons vittnesbörd, skriver Per Brinkemo.

Allt mer institutionaliserad kriminalitet etableras runt omkring i landet. Först var det storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje, Linköping och Uppsala. Sedan mindre städer som Trollhättan och Borås. Nu också i småkommuner som Kungälv.

Hade Al Capone känt sig som hemma i dagens Sverige? Foto: U.S. Federal prison officials (public domain) / Karl Gabor

Våra sinnen har så till den milda grad förstatligats att vi i vissa avseenden har slutat lita på vad som berättas för våra öron och vad ögonen ser.

Brinkemo: Ett fogligt folk som inte litar på sina sinnesintryck

<div> Boskapsskötarkulturer är anpassade för ett hårt och nomadiserande liv. På vidsträckta slätter där ingen polis lär hjälpa dig i nöden, vare sig vi talar om Mellanöstern eller USA. Och vita sydstatare är än idag mer benägna att ta till våld, oavsett samhällsklass, skriver Per Brinkemo. </div>

<div>
 Det går inte längre. Man är antingen intellektuellt begränsad eller feg om man fortsätter stånga huvudet i väggen och in absurdum hävdar samma förklaringsmodell om och om igen.
</div>

Boskapsskötarsamhällen skapar våldsbenägna och gästfria kulturer. Foto: Ed Brambley (CC BY-SA 2.0) / Detroit Publishing Co. public domain / Karl Gabor

Boskapsskötarkulturer är anpassade för ett hårt och nomadiserande liv. På vidsträckta slätter där ingen polis lär hjälpa dig i nöden, vare sig vi talar om Mellanöstern eller USA. 