<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Diamant Salihus sommarprat visar med besked att vinden vänt och att det äntligen går att samtala om de problem som råder i orten. Men det påminner även om de röster som en gång kvästes och tystades, och om att journalister måste våga rapportera även det som skaver, skriver Per Brinkemo.</span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">I Diamant Salihus</span></strong><span lang="SV"> sommarprogram häromdagen sa han en rad uppseendeväckande saker. </span>
</div>

Diamant Salihu mottog 2021 år Stora Journalistpris. Foto: Kar Gabor / Jessica Gow/TT

Diamant Salihus sommarprat visar med besked att vinden vänt och att det äntligen går att samtala om de problem som råder i orten. 

Brinkemo: När det var antirasism att blunda för problem

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Motorvägstrafiken håller så sakteliga på att tunnas ut och vi lindar av olvon, samlar sju sorters blomster och dukar borden. Per Brinkemo tar sin hund längs havet och begrundar livets förgänglighet och skönhet. Och känner tacksamhet. </span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Vi har en </span></strong><span lang="SV">gigantisk björk på sommarstugans tomt. Den har liksom tre stammar och grenarna växer åt alla möjliga håll, både horisontellt och vertikalt, både uppåt och nedåt. I den har vi lyktor och hänggunga och en fintrådig hängmatta från Mexiko. Att ligga i den och genom lövverken höra vindens sus och mellan blad och grenar ana solen från en klarblå himmel får mig nästan att lämna tid och rum, allt det där som annars upptar tankarna.</span>
</div>

En tall som ritar en bild av ett människoliv. Foto: Karl Gabor / Per Brinkemo

Vi har alla bara ett liv, ett enda, och i det stora hela är vi väldigt små och betydelselösa. Men vi är här, just nu är vi här, vår stund på jorden är nu.

Brinkemo: Midsommar vid en tall som livet självt

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Chang Frick borde vara en medial älskling i vår intersektionella tid: Arbetarklassjude, rom och raggare och därtill tankevig, humoristisk och framgångsrik. Men ställer man fel frågor och vägrar spreta med lillfingret på anvisat sätt så fungerar det inte i alla fall, skriver Per Brinkemo.</span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Han är nagel</span></strong><span lang="SV"> i ögat på etablissemanget, ett störande element som många inte tycks veta hur man ska hantera och beskriva. Den uppmuntran som ofta uttrycks om att vara sig själv, sin egen, tycks inte gälla Chang Frick.</span>
</div>

Journalisten och entreprenören Chang Frick. Foto: Karl Gabor / Staffan Löwstedt/SvD/TT

Ställer man fel frågor och vägrar spreta med lillfingret på anvisat sätt blir man inte särdeles allmänt älskad.

Brinkemo: Journalistikens Eddie Meduza förtjänar respekt

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Tanken var aldrig att jag skulle bli ”kontroversiell”, jag skulle bli en hyllad författare som inhöstade publikens kärlek. Men livet går sina egna vägar och bekräftelsebehovet avtar, annat blir viktigare med åren. Per Brinkemo skriver om vänskap, val, och vägarna livet tar.</span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Forsythian.</span></strong>
</div>

Blommande Forsythia – ett vårtecken. Foto: Henrik Montgomery/TT

Livet går sina egna vägar, man blir äldre och bekräftelsebehovet avtar. Om vänskap, val, och vägarna livet tar.