<p>Med en invandring på nästan två miljoner på två decennier har polistätheten per capita minskat. Och den verklighet poliser möter har förändrats i grunden, med våldsbrottslingar som drivs av hedersmotiv. Och hur ska en svensk domstol ställa sig till klanintyg? frågar sig Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">Efter min föreläsning</span></strong><span lang="SV"> för blåljuspersonal hölls workshops. Jag glömmer inte en äldre, kraftig polis som med armarna i kors på bred göteborgska sa:</span>
</div>

Klanuppgörelsesr i Lund och klanintyg i hovrätten, en del av det nya Sverige. Foto: Karl Gabor / Skärmavbildning/Montage

”Han skiter i om han får livstids fängelse, det enda som betyder något är att hans heder. Vad betyder detta, hur ska man förstå heder?” frågade polisen.

Brinkemo: Klanintyg i ett nytt land och en ny verklighet

<p>2015 var året då ordning blev till kaos och ordet ”volymer” slapp ur giftskåpet. Jag arbetade med hedersfrågor då och såg problemen torna upp sig, men kulturkrockar dessförutan kunde inga välfärdssystem i världen ha klarat den anstormningen oförändrade och oskadda, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">Som ung hörde</span></strong><span lang="SV"> jag skämtet: </span>
</div>

Demonstranter i Österrike 2015, med en ofta sedd flagga under flyktingkrisåret. Foto: Karl Gabor / TT NYHETSBYRÅN

Landet kommer i grunden att förändras på ett sätt som vi kanske inte är medvetna om och som vi inte önskar.

Brinkemo: Ödesåret 2015 i retrospektiv

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Det finns rasister i Sverige. Men utanförskapet kommer av brist på nätverk i Sverige och avsaknad av nycklar till kultur och samhälle. Som alltid drabbar alla som invandrar till ett land. Att förklara utanförskapet med en kompakt närvarande rasism får bara människor att ge upp, skriver Per Brinkemo. </span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Hon var 17</span></strong><span lang="SV"> år när hon första gången vågade ta bussen från Rosengård till centrala Malmö, en sträcka på några få kilometer. </span>
</div>

Bilden av en utomeuropeisk invandrare. Han kom till Sverige från Iran som elvaåring. Vad gör han idag? Städare? Diskare? Nej, Ardalan Shekarabi är socialförsäkringsminister. Foto: Skärmavbild SVT/Karl Gabor

Utanförskap skapas av brist på nätverk i Sverige, på bristande förståelse och avsaknad av nycklar till kultur och samhälle – inte rasism.

Brinkemo: Snacket om rasism skapar uppgivna förlorare

<p>Blod är tjockare än vatten. Kriminella gäng som Shottaz eller Dödspatrullen må uppvisa aldrig så mycket hederstänk, men saknar den absoluta lojalitet som blodsband genererar. Kusinäktenskapen är en hörnsten i klanernas organisation och klanbaserad kriminalitet, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">2018 var jag </span></strong><span lang="SV">inbjuden till Per Lindgrens och Hanif Balis podd ”God Ton” där jag intervjuades om klan- och hederskultur. Bali som själv är invandrare och uppväxt i invandrartäta områden, sade om sin kunskap om klaner att ”där drar jag blankt, jag kan ingenting om det och då är jag tämligen insatt i sådana här frågor. Jag kan bara föreställa mig hur det är då för alla andra.”</span>
</div>

Kusinbröllop används till att binda klaner tätare tillsammans (arkivbild). Foto: Karl Gabor/ Benipal Hardarshan (CC BY-SA 3.0) 

Man kan se en direkt korrelation mellan densiteten av kusinäktenskap i ett land och graden av korruption. 