<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Via vår kultur socialiseras vi in i att lita på staten eller på klanen, att se kollektiv eller individ som samhällets grundsten, att visa aggression eller behärskning vid konflikter. Men kulturella skillnader tycks ändå förbli tabu inom forskningen, skriver Per Brinkemo.</span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Ska man skratta</span></strong><span lang="SV"> eller gråta?</span>
</div>

Lunds universitet, en plats där forskningen räds kulturskillnader? Foto: Karl Gabor / Emil Langvad/TT

Kulturen socialiserar oss in i en syn på världen, på kollektiv och individ, på konflikthantering. Ändå vågar få forskare röra vid ämnet.

Brinkemo: En akademi som räds kulturen

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Den som presenterar ny kunskap som skaver med gamla invanda världsbilder blir sällan populär. Men i dag sker en revolution i synen på klanorganisationens krock med den liberala staten. Märkligt nog står olika tjänstemän i spetsen för omvärderingen, medan forskarsamhället blivit kvar i startblocken, skriver Per Brinkemo.</span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Man ska inte</span></strong><span lang="SV"> inbilla sig att Nicolaus Copernicus (f. 1473) jublade och slog volter när han upptäckte att jorden roterar runt solen och inte tvärtom. Upptäckten stred mot självaste Aristoteles ”självklara” teori och ruckade hela katolska kyrkans och allmänhetens världsbild.</span>
</div>

Charles Darwin och Nicolaus Copernicus orsakade smärtsamma paradigmskiften. Foto: Public domain / Karl Gabor

Den som presenterar ny kunskap som skaver med gamla världsbilder blir sällan populär. 

Brinkemo: Kunskapen om klaner är ett paradigmskifte

<div><span lang="EN-US">Mod är ett medvetet val att gå emot sina rädslor. Att vara oförmögen att smälta in i kollektiva känslor, att känna ett inre tvång rapportera att sina upptäcker i utanföret, är däremot inte ett val. Och således inte mod, skriver Per Brinkemo.</span></div>

<div>
 <strong><span lang="SV">”Du är så modig”,</span></strong><span lang="SV"> får jag ibland höra.</span>
</div>

Förmågan att smälta in i kollektivets känsla är en personlig talang. Foto: Cris12090823 (CC BY-SA 4.0)

Jag är en fegis. Skulle aldrig hoppa bungyjump, fallskärm eller dyka från tio meter. Inte ens från fem.

Brinkemo: Jag är nog inte modig eller kanske

<p>Rösterna som läser Fader vår, på ett språk efter ett annat, och plötsligt rinner tårarna. Evangelierna och kyrkan banade väg för gemenskaper större än klanens och stammens, skriver Per Brinkemo.</p>

<p><strong>Om någon minut</strong> ska jag äntra scenen.</p>

Västkyrkan kom att förbjuda kusinäktenskap vilket banade väg för större gemenskaper. Foto: Karl Gabor / Jebulon (CC BY-SA 3.0)

En större gemenskap tar form, bortanför blodsband, klass, kön och etnicitet.