Miljöpartiet har inte förstått någonting om hederskultur och hur klanuppgörelser river sönder samhället medan de själva går säkra. Istället står partiets språkrör Märta Stenevi grötmyndigt i riksdagen och koketterar om klanbegreppet. Det är bottenlöst osmakligt, skriver Per Brinkemo.

Det är uppenbarligen möjligt att sitta i regeringen och vara partiledare och ha noll koll på den verklighet som man som folkvald har till uppgift att påverka genom politiska beslut.

”Jag tillhör en klan. En väldigt stark matriarkalt styrd klan”, sade Märta Stenevi (MP) under partiledardebatten. Foto: Riksdagen

”De som befolkar riksdagen går säkra. De som plågas av hederskultur, av utomrättsliga uppgörelser, av skottlossningar och moralpoliser finns någon annanstans.”

Brinkemo: Stenevis raljanta ord om klaner är bottenlöst osmakligt

Enligt uppgifter bröt fredsförhandlingar mellan de stridande parterna samman i lördags. I svallvågorna av slagsmålen relativiseras det från många håll. Men om vi bryr oss om människorna måste vi våga se sanningen om klanerna, skriver Per Brinkemo.

I lördags träffades familjeöverhuvudena för de båda klaner som slogs på Lunds gator förra måndagen.

Kriminaltekniker anländer till Skånes universitetssjukhus efter slagsmålet mellan två klaner. Foto: Karl Gabor / TT

Om vi bryr oss om människorna måste vi sluta relativisera och våga se sanningen om klanerna.

Brinkemo: Fredsförhandlingar mellan klanerna i Lund misslyckades

Två klaner drabbade samman i Lund i måndags. Gängkriminaliteten må vara aldrig så upprörande, men de kriminella klaner som binds av blod och heder kan på sikt visa sig vara ett större samhällsproblem, skriver Per Brinkemo.

Jag måste erkänna att jag, som ändå ägnat mig åt frågan i åratal, blev chockad.

Polis på plats vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Karl Gabor /  TT

Gängkriminaliteten må vara upprörande, men de kriminella klaner som binds av blod kan bli ett större samhällsproblem.

Brinkemo: Klanuppgörelsen i Lund – en fråga om heder

Akutläkaren och kriminologen Ardavan Khoshnood sågar vedertagna uppfattningar bland debattörer och kriminologer om kriminalitetens orsaker. – Vi har fortfarande kriminologer som säger att allting förklaras med fattigdom och den sociala situationen. Majoriteten av fattiga människor skjuter inte, de begår inte brott, säger Khoshnood när han träffar Bulletins Per Brinkemo. Khoshnood menar att kön, efter etnicitet, är nästa område som blivit tabubelagt och där en akademisk strid pågår.

En svensk iranier med norsk dialekt. 
 Dessutom: Akutläkare, docent och kriminolog. 
 Han spänner brett, Ardavan Khoshnood. Hur hinner han?

Ardavan Khoshnood är akutläkare och kriminolog. Han vänder sig mot förklaringsmodellen om att ”socioekonomiska faktorer” kan förklara allt. Foto: Per Brinkemo

”Många av individerna i gängen kommer från kulturer som är kraftigt auktoritära.”