Forskaren Magnus Norell konstaterar att utländska klaner i dag har etablerat sig i Sverige och att den organiserade kriminaliteten har blivit systemhotande. – Jag skulle önska att någon politiker tog ansvar. För landets skull. Det behövs, det är bråttom. Det har redan gått för långt, säger Magnus Norell när han möter Bulletins Per Brinkemo.

Magnus Norell kan med fog sägas vara vida berest. Han har varit i länder som dessutom få andra besöker: Afghanistan, Pakistan, Gaza (Palestina), Somalia och irakiska Kurdistan, för att endast nämna några.

Magnus Norell är statsvetare och har under mer än 30 år ägnat sig åt att studera religiöst motiverad terrorism. Foto: Christine Olsson/TT

”De kriminella nätverken som polisen skrivit om måste sättas under lupp.”

Brinkemo möter Magnus Norell: Den organiserade kriminaliteten är systemhotande

En journalist rapporterar, en ledarskribent tycker. Så var det en gång. Men allt fler ledarskribenter har plockat upp reporterns verktygslåda. Hur gick det till och varför? Per Brinkemo tar sig an frågeställningen.

”Nej”, sa jag till ledarskribenten, ”du är inte journalist. Du är ledarskribent. Du tycker och argumenterar. Det gör, eller ska inte, journalister göra. Det är två olika jobb.”

Aftonbladets Anders Lindberg och Expressens Anna Dahlberg. Foto: Karl Gabor / Frankie Fouganthin och scaningen (CC BY-SA 4.0)

Allt fler ledarskribenter har plockat upp reporterns verktygslåda. Hur gick det till och varför?

Brinkemo: Ledarskribenten – journalist, tyckare eller politruk?

En central scen i Gudfadern sammanfattar hederskulturens väsen: Personliga band, förtroende och obrottslig lojalitet. Men det finns gränser för hur mycket parallell rättskipning en liberal demokrati kan tolerera, skriver Per Brinkemo.

Det vilar inte sällan ett romantiskt skimmer över maffiafilmer.

Marlon Brando i rollen som don Vito Corleone. Foto:  Foto: Scanpix/TT / Karl Gabor 

En central scen i Gudfadern sammanfattar hederskulturens väsen: Personliga band, förtroende och obrottslig lojalitet. 

Brinkemo: Klanjustis gör sig bäst på film

Väst vill så gärna uppfostra världen i värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Men när världen väl kommer hit upphör viljan att uppfostra och ses som genant, skriver Per Brinkemo.

Allt det där som vi i dag ser som självklart var en gång i tiden helt okänt. Om någon från nutiden talat om demokrati och alla människors lika värde för 1200-talets mäktigaste person i Sverige – Birger Jarl – hade han antagligen inte bara skakat på huvudet. Han hade sannolikt huggit halsen av alla dem som spred dessa budskap.

Anhängare till Muqtada al-Sadr firar i Bagdad efter det irakiska parlamentsvalet i oktober. Foto: Kar Gabor / Hadi Mizban/TT

Vil vill gärna uppfostra världen utomlands, men när världen kommer hit försvinner viljan att uppfostra.