<p>Mitt jag skapas av berättelserna som binder mig, berättelser om min familj, min stad, mitt land. De alstrar identitet, normer och tillhörighet, liksom rättigheter och skyldigheter. Berättelser som traderas om varje mänsklig gemenskap, från beduinklan till imperium, skriver Per Brinkemo.</p>

<div>
 <strong><span lang="SV">Vi ingår alla</span></strong><span lang="SV"> i berättelser. Utan sådana är vi ingenting. </span>
</div>

De historier vi berättar om oss själva skapar våra stora och små gemenskaper. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Med berättelser skapar vi oss själva och nationalstater, och så själva förutsättningarna för demokrati.

Brinkemo: Berättelserna som skapar våra liv och gemenskaper

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Sveriges eliter har upphöjt individualismen till avgud och förnekat kulturers betydelse för samhällsutvecklingen, samtidigt som väckarklocka efter väckaklocka ringt för döva öron i ett land där politikerna inte förmår skilja mellan samhälle och stat, skriver Per Brinkemo. </span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Som alla andra berörs jag</span></strong><span lang="SV"> av det nihilistiska mordet på Mikael framför ögonen på hans 12-åriga son. Jag ser politikers kommentarer. </span>
</div>

Minnesplatsen för ihjälskjutne Mikael. Foto: Karl Gabor / Claudio Bresciani/TT

Våldet är resultatet av av en gränslös ”elit” som aldrig förstod värdet av just gränser.

Brinkemo: Skärholmen och en perverterad liberalism

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">Säkerhetsbranschen har lika bråda dagar som svårt att rekrytera folk, vilken inte är ägnat att förvåna. För i ett land där även sjuksköterskor, socialsekreterare och lärare hotas och trakasseras – vem vill stå i frontlinjen som ordningsvakt eller polis? frågar Per Brinkemo.</span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">Precis som Kriminalvården</span></strong><span lang="SV"> är säkerhetsbranschen en expansiv bransch. Eller borde vara. </span><span lang="SV">Precis som Kriminalvården har den svårt att hitta personal, nio av tio säkerhetsbolag har brist på folk.</span> <span lang="SV">Precis som </span><span lang="DE">Kriminalv</span><span lang="DA">å</span><span lang="DE">rden </span><span lang="SV">har säkerhetsbranschen svårt att behålla kompetent personal, allt fler </span><span class="Hyperlink0"><span lang="SV"><a href="https://sverigesradio.se/artikel/allt-fler-ordningsvakter-lamnar-yrket-okat-hot-och-vald" target="_blank" rel="noopener">väljer att sluta</a></span></span><span lang="SV">.</span>
</div>

Ordningsvakt är ett framtidsyrke, men få vill ha jobbet. Foto: Helena Landstedt/TT

Säkerhetsbranschen har bråda dagar när hoten haglar över allt fler yrkesgrupper.

Brinkemo: Den klankulturella tidsandan och säkerhetsbranschen

<div> <p class="Brdtext"><span lang="SV">När man beskådar FN:s generalsekreterares António Guterres verksamhet på X framstår han som en poetiskt sinnad det goda och skönas riddare, och en svuren fiende till allt vad nedrigt och ont är. Men exakt vilken konkret nytta gör all denna godhetens <em>corporate mumbo jumbo</em>?, frågar sig Per Brinkemo.</span></p> </div>

<div>
 <strong><span lang="SV">FN:s generalsekreterare</span></strong><span lang="SV"> António Guterres är 74 år. Så har han också hunnit med en del under sina nu många yrkesverksamma år på jorden, de flesta i mänsklighetens tjänst. Han är utbildad ingenjör vid Tekniska högskolan i Lissabon, har haft en lektorstjänst i elektroteknik vid universitet, varit kommunpolitiker, Portugals premiärminister, ledare för socialistinternationalen och gjort en karriär inom FN som lett honom till den absoluta toppen.</span>
</div>

FN:s generalsekreterare António Guterres twittrar gärna ut sina tankar. Foto: Karl Gabor / Omar Havana/AP/TT

Vilken nytta gör egentligen FN:s generalsekreterares twittrade kärlek till det goda?