Storebrodern berättade att han hellre var i skolan än hemma. I flera utredningar beskrev han också rädsla för sin pappa och hur han försökte skydda sin lillebror när våld förekom i hemmet. Bulletin har granskat handlingarna bakom fallet Albin – dokument som visar hur liknande uppgifter återkom under flera års tid.
I den första delen av Bulletins granskning väcktes frågor om vilket underlag socialnämnden hade tillgång till inför det akuta LVU-beslutet.
Men vad innehöll egentligen handlingarna om barnen?
Bulletins genomgång av skyddsbedömningar, barnutredningar och andra handlingar visar att barns berättelser om rädsla, våld och behov av skydd dokumenterades av flera olika aktörer under flera års tid.
En återkommande källa i materialet är den äldre av de två bröderna, som vi kallar ”Mille”. Det fingerade namnet ”Albin” används för den yngre brodern. Bröderna är 15 respektive 6 år gamla.
”Jag var hellre i skolan än hemma”
I en BBIC-utredning från en annan kommun än Säffle beskriver socialtjänsten hur den äldre brodern berättat om sin uppväxt med sin pappa.
Enligt utredningen uppger han att han utsatts för våld, bevittnat våld mot sin mamma och fått ta ett stort ansvar för sin lillebror.
Socialtjänsten beskriver hur pojken berättat att han försökte skydda sin lillebror när hans mamma utsattes för våld. I samma analys återges också hur han sagt att han ”hellre var i skolan än hemma”.
Utredarna konstaterar att barnets berättelse rör sådant som socialtjänsten betraktar som allvarliga riskfaktorer för barns hälsa och utveckling.
Uppgifterna återkommer i flera handlingar
Liknande uppgifter förekommer även i andra dokument som Bulletin tagit del av.
I en skyddsbedömning från 2023 beskrivs hur den äldre brodern berättat att han varit utsatt för våld av sin pappa och bevittnat våld mot sin mamma. Där framgår också att han uppges ha försökt skydda sin lillebror genom att föra honom till ett annat rum när hans mamma utsattes för våld.
Av samma handling framgår att den äldre brodern uppgett att han är rädd för sin pappa och inte vill träffa honom.
I senare utredningar sammanfattar socialtjänsten att både mamman och de två bröderna berättat om olika former av våld. Där beskrivs också den äldre broderns oro för att föras utomlands och hur situationen påverkat hans mående.
I handling efter handling återkommer samma teman: rädsla, skyddsbehov och oro kring kontakten med pappan.
Oro för barnens mående
Handlingarna beskriver inte bara uppgifter om våld och rädsla.
De innehåller också uppgifter om hur situationen påverkat barnens psykiska mående.
I dokumentation från ett skyddat boende återges oro kring den äldre broderns mående. Anteckningarna beskriver hur vuxna i hans närhet reagerat på uppgifter om hur han mådde och vidtagit extra försiktighetsåtgärder.
Även i andra handlingar återkommer uppgifter om barnens behov av stöd och skydd.
Frågorna som återstår
Dokumenten ger inte svar på alla frågor i det omstridda ärendet.
Men de visar att uppgifter om rädsla, våld och skyddsbehov dokumenterades av flera olika aktörer under flera års tid.
De utgör också en del av det underlag som fanns när socialtjänsten senare ansökte om ett akut LVU efter att pappan tilldelats interimistisk ensam vårdnad.
Den fråga som nu återstår är hur de uppgifter som dokumenterades om barnens situation vägdes in när myndigheter och beslutsfattare senare tog ställnign till deras framtid.
