Centerpartiet tycks ha hittat sin Juholt. När Demiroks och partiledningens planer presenteras i en debattartikel är det en text som imponerar mer på Södertörnstudenter i diskursanalys än på traditionella centerväljare. Vad som döljs bakom Demiroks sammanhängande berättelse om Sverige är tydligen att stad och land ska gå hand i hand. Och det där med hand i hand är nog förklaringen till att varken regeringsfrågan eller samarbetspartier nämns.
Centerpartiet fick i den första undersökningen efter partiledarbytet från Annie Lööf till Muharrem Demirok katastrofsiffror. Strax över riksdagsspärren. Uppenbart var inte skiftet något som väljarna uppskattade.
Läs även: En inblick i skolsvamlets värld
Någon vecka senare kom först valanalys och en debattartikel i Göteborgs-Posten där partiledningen vill förklara sin väg framåt. Ja, kanske inte förklara eftersom artikeln mer påminner om Skolverkets filmer än om enkel kommunikation till väljare. Vad som är ganska enkelt och kunde ha sagts kort och koncist dras ut, plågas ut, och vrids till med konstiga formuleringar. Det är som att läsa en essä av en masterstudent i sociologi som försöker dölja att kurslitteraturen inte är läst.
”Valanalysen kommer att utgöra grunden för det förändringsarbete som vi i den nya partiledningen nu sätter igång för att bygga en starkare folkrörelse med större inflytande i hela landet.”
Jahaja. Man vill alltså få fler röster och därmed fler mandat. Kanske inte fullt så komplicerat eller unikt för Centerpartiet.
Läs även: Skogkär: En slugger till partiledare
De har en plan
”Centerpartiets partistyrelse i har i dagarna fattat beslut om att en konkret handlingsplan...”
Än så länge är det som Centerpartiet presenterat snarare abstrakt, sublimerat och ytterst svävande så det kanske är viktigt att planen är konkret. Vilket återigen är samma typ av dravel som Skolverket använder sig av. Men partiledningen har identifierat viktiga prioriteringar. Politiskt är det här det brukar bli spännande.
”Vi ska vinna väljarnas förtroende i viktiga sakfrågor. En av Centerpartiets viktigaste uppgifter den här mandatperioden är att öka väljarnas förtroende för vår politik.”
Jaha. Skillnaden mellan Centern och andra partier blir plötsligt väldigt konkret. För det är ju en helt unik strategi att vinna väljarnas förtroende. Och öka förtroendet! Det är antagligen något som kommer knocka de andra partierna.
Så ska landsbygden vinnas
För att vinna landsbygdens förtroende finns en lång lista av saker. Självklarheter som allt annat. Och sen kommer slutklämmen:
”Stad och land ska gå hand i hand”
Centerpartiet planerar alltså att politiskt gå hand i hand med Miljöpartiet och Vänsterpartiet och sen få dem att gå hand i hand med landsbygden. Hur ska det gå till?
En guide för vilka hipsterskägg som funkar med Vega-keps? En kulakpolitik för 2000-talet? Laddstolpar för elcykel varje mil så folk på landet kan ta sig till jobbet, skolan eller sjukvården? Och tänker de sig trampdrivna traktorer och andra maskiner när miljöpartisterna får makten över dieselpriset?
Det märks att Centern fortfarande är Fälldins parti. Storhetstiden, språket och visionerna lever kvar. Det enkla, robusta och pålitliga.
”Det kräver att vi satsar ännu mer på vårt reformarbete och att vi lyckas knyta samman politikutveckling, kommunikation och organisation på ett bättre sätt. Så kan vi utveckla en mer slagkraftig reformagenda som utgår från en sammanhållen berättelse för Sverige.”
En slagkraftig reformagenda byggd på en sammanhållen bild av Sverige imponerar säkert på någon. Men den någon är inte Centerns väljare på landsbygden. En av Annie Lööfs styrkor var att hon faktiskt var från landet, kunde köra en traktor och förstod hur landsbygden fungerande. Politiken var kanske mer anpassad för kvinnor i storstad men när hon ville kunde hon.
Centerpartiets Håkan Juholt
Att satsa på en flera gånger brottsdömd som är trött på vita män, trots att han själv uppenbart både är en av dem och snart medelålders, för att vinna tillbaka landsbygden är vågat. Det måste man ge dem. Men det är inte en vinnande strategi. Särskilt inte om planen är att försöka imponera på människor med krångliga formuleringar och klyschor.
Läs även: Demiroks röda tråd av oärlighet
Landsbygden behöver inte ord, och den behöver inte stockholmare som ska lägga saker till rätta åt dem. De behöver enkla saker, förutsättningar för att livet ska funka - bränslepriser, elpriser, fungerande vägar, sjukhus skolor och sådant. Och i det större en fungerande politik för skog, jakt, miljö och industri. En politik som är hållbar för landsbygden, inte för miljöpartister. Men framförallt inte pekpinnar.
En nollåtta som åker till bygdegården i Hassle-Rör och försöker lösa deras problem har misslyckats redan från början. Särskilt om han ska förklara sin sammanhängande berättelse om Sverige. Eller hur man går hand i hand med staden. De på bygden behöver varken höra vilka deras problem är eller hur de ska lösas. De vet, och de har vetat länge och har kämpat. Förr kämpade de i Centerpartiet. Sen blev det ett parti för Stureplan.
Är man centerpartist ligger nog den politiska framtiden i att följa Staffan Danielssons arbete i Kristdemokraterna. Centerpartiet har hittat sin Juholt. Det här kommer att bli en rolig period.
Läs även: Skogkär: Lööf blev Sverigedemokraternas bästa valarbetare