CAMBRIDGE – Ransomware – en typ av skadlig programvara som begränsar tillgången till ett datorsystem tills en lösensumma betalats – framställer inte kryptovalutor i god dager. Förespråkare för dessa digitala pengar pekar hellre på kända investerare som Teslas grundare Elon Musk, basketbollaget Dallas Mavericks ägare Mark Cuban, quarterbacken och stjärnan i amerikansk fotboll Tom Brady eller skådespelerskan Maisie Williams (Arya i Game of Thrones). Men den senaste tidens ramsomware-attacker och den centrala roll som kryptovalutorna spelat i att möjliggöra dessa är en pr-katastrof.

Bland attackerna finner vi förra månadens nedstängning av Colonial Pipeline, som drev upp bensinpriserna på USA:s östkust innan företaget till slut betalade hackarna 5 miljoner dollar i Bitcoin, och än mer nyligen en attack mot JBS, världens största köttproducent. Sådana händelser belyser vad som för vissa av oss sedan länge har varit en orsak till oro. Anonyma kryptovalutor som är svåra att spåra erbjuder möjligheter till skatteflykt, brottslighet och terrorism som får sedlar i stora valörer att framstå som harmlösa i jämförelse. Även om välkända förespråkare av kryptovalutor har politiska kontakter och har demokratiserat sin bas, kan tillsynsmyndigheter inte fortsätta att vara passiva i all evighet.

Läs även: Sven Hagströmer: ”Hur har du tänkt nu Magdalena?”

Uppfattningen att kryptovalutor bara är en oskyldig värdebärare är förvånansvärt naiv. Visst kan transaktionskostnaderna vara tillräckligt höga för att avskräcka från det mesta av vanlig detaljhandel. Men för den som försöker undvika stränga kapitalkontroller (till exempel i Kina eller Argentina), tvätta olagliga vinster (kanske från droghandel) eller kringgå USA:s finansiella sanktioner (mot länder, företag, individer eller terroristgrupper) kan kryptovalutor ändå vara ett idealiskt alternativ.

Den amerikanska regeringen har trots allt under många årtionden blundat för den roll som dess 100-dollarsedlar spelar för att underlätta vapeninköp och människohandel, för att inte tala om att underminera fattiga länders regeringars förmåga att samla in skatteintäkter eller upprätthålla fred inom landet. Även om Bitcoin och dess varianter inte på något sätt har överträffat dollarn när det gäller att främja den globala underjordiska ekonomin, så är de definitivt på uppgång.

När till och med de ledande amerikanska finansföretagen försöker erbjuda sina kunder kryptoalternativ kan man fråga sig vad folk investerar i. I motsats till de ofta förekommande påståendena om att kryptovalutor inte har någon större användning för transaktioner och att det inte finns någon underliggande affärsverksamhet; så finns det faktiskt en blomstrande underliggande affärsverksamhet. Förutom att vara en satsning på en dystopi erbjuder kryptovalutor också ett sätt att investera i den globala underjordiska ekonomin.

Om regeringar i slutändan ändå dramatiskt måste öka regleringen av kryptotransaktioner, varför har då priserna på kryptovalutor i allmänhet, och priset på Bitcoin i synnerhet, stigit kraftigt (trots en rubrikskapande volatilitet)? En del av svaret, enligt ekonomisk teori, är att det under nollräntor kan uppstå massiva och ihållande bubblor för tillgångar som i sig är värdelösa. Dessutom hävdar kryptoinvesterare ibland att sektorn har blivit så stor och lockat så många institutionella investerare att politikerna aldrig kommer att våga reglera den.

Läs även: Efter kinesiska varningen – Bitcoin rasar mot 30 000 dollarsnivån

Kanske har de rätt. Ju längre tid det tar för tillsynsmyndigheterna att agera, desto svårare blir det att få kontroll över privata digitala pengar. De kinesiska och sydkoreanska regeringarna har nyligen börjat slå till hårt mot kryptovalutor, även om det ännu inte är klart hur beslutsamma de i slutändan kommer att vara. I USA har finansindustrins lobby varit relativt framgångsrik när det gäller att hålla tillbaka en meningsfull reglering av digitala tillgångar; se bara på Facebooks projekt för digitala valutor som nyligen gjorde en reträtt till USA efter en global framstöt på regleringsfronten i de schweiziska myndigheternas regi.

Visst är det sant att USA:s president Joe Bidens regering nu åtminstone försöker tvinga fram rapportering av överföringar i kryptovalutor på över 10 000 dollar som en led i sina ansträngningar för att samla in en större del av den skatt som ska betalas. Men i slutändan kommer det att krävas en hög grad av internationell samordning för att minska den potentiella likviditeten hos svårspårade kryptovalutor, åtminstone i avancerade ekonomier.

Läs även: Löften och faror med digitala centralbankspengar

Detta faktum är ett av argumenten för hur en kryptovaluta som Bitcoin kan rättfärdiga sitt höga värde på cirka 37 000 dollar i slutet av maj (även om priset ändras som vädret). Om Bitcoin är en investering i den transaktionsteknik som ligger till grund för den globala underjordiska ekonomin, och om det tar flera decennier innan till och med avancerade ekonomier kan tygla valutan, så kan den genom dessa underjordiska transaktioner generera en betydande avkastning under tiden. Vi förväntar oss trots allt inte att ett företag ska vara verksamt för evigt – tänk fossila bränslen – för att det ska ha ett betydande värde i dag.

Det kommer naturligtvis alltid att finnas en marknad för kryptovalutor i krigsdrabbade länder eller pariastater, även om valutornas värderingar skulle vara mycket lägre om pengarna inte kunde tvättas till rika länder. Och kanske finns det avanonymiseringstekniker vilka kan undanröja den största invändningen mot kryptovalutor, även om man misstänker att det också skulle undergräva deras främsta försäljningsargument.

Ingen vänder sig å andra sidan mot den blockkedjeteknik som ligger till grund för kryptovalutor och som har en enorm potential att förbättra våra liv, t.ex. genom att tillhandahålla ett pålitligt och manipuleringssäkert nätverk för kontroll av koldioxidutsläpp. Även om Bitcoin-systemet i sig förbrukar enorma mängder energi så finns det idag mer miljövänliga teknologier, bland annat sådana som bygger på ”proof of stake”.

För dem som har investerat sina livsbesparingar i kryptovalutor kan tyvärr de utpressningsattacker som riktar sig mot allt fler företag och privatpersoner visa sig vara vändpunkten som får tillsynsmyndigheter att äntligen visa lite ryggrad och slutligen ingripa. Många av oss känner folk vars småföretag, som kämpar för sin överlevnad, har decimerats av sådan utpressning. Även om vissa regeringar kanske har bättre verktyg för att spåra kryptovalutor än de låter påskina, så befinner de sig i en kapprustning med dem som har hittat ett idealiskt sätt att få brottslighet att löna sig. Tillsynsmyndigheter måste vakna upp innan det är för sent.

Kenneth Rogoff, tidigare chefsekonom vid Internationella valutafonden, är professor i nationalekonomi och offentlig politik vid Harvard University.

Översättning: Bulletin. Copyright: Project Syndicate.

Läs även: El Salvador: Bitcoin blir officiell valuta

Läs även: Hur kommer den digitala valutan att förändra Kina?