EU har utlovat hjälp till Litauen med att hantera ett plötsligt inflöde av migranter från Mellanöstern och Afrika via Belarus, som anklagas för att använda migrationsflödet som en ”hybridattack” i konflikten med väst.
Vid ett besök i den litauiska gränsbyn Medininkai tidigare i veckan sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel att EU ”kommer att göra vårt yttersta för att tillhandahålla mer stöd så att de litauiska myndigheterna kan hantera de här svårigheterna och hitta lösningar”.
Litauens premiärminister Ingrida Simonyte, som också var på plats, anklagade de belarusiska myndigheterna för att uppmundra migrantflödet och kallade deras agerande för ”en hybridattack”.
Läs även: Greklands nya vapen mot migration: Ljudkanoner
– Vi vaktar inte bara Litauens utan även EU:s yttre gräns, sade hon.
Belarus auktoritäre president Aleksandr Lukasjenko har sagt att landet kommer att stoppa samarbetet med EU kring att förhindra olaglig migration, som svar på de omfattande ekonomiska sanktioner som EU infört mot Belarus sedan landet tvingat ner ett passagerarflygplan för att gripa en regimkritisk journalist.
Litauen utlyste förra veckan undantagstillstånd på grund av inflödet av migranter från Belarus. Förra månaden greps 1 500 personer efter att ha tagit sig till Litauen från Belarus, vilket är 20 gånger fler än hela 2020. Bara under måndagskvällen upptäcktes 131 personer vandrade genom ett skogsområde vid gränsen.
I fredags påbörjades bygget av ett dubbelt staket försett med taggtråd, som kommer att löpa längs 550 kilometer av den sammanlagt 680 kilometer långa gränsen. Det kommer att kosta 41 miljoner euro (421 miljoner kronor), enligt Litauens inrikesminister Agne Bilotaite.
Tältläger har upprättats i Litauen för att kunna ta emot det växande antalet migranter, som i de flesta fall kommer från Irak, Syrien, Afghanistan och Kamerun. Litauiska delegationer kommer om några veckor att besöka Turkiet och Irak för att diskutera frågan med respektive lands regering.
Europeiska rådets Charles Michel lovade även han att kontakta de länder som migranterna kommer ifrån.
Läs även: Storbritannien föreslår ”radikala” förändringar av migrationspolitiken
Men Lukasjenko har ännu en gång varnat för att Belarus inte längre tänker försöka stoppa migrantflödet.
– Om någon tror att vi kommer att stänga våra gränser mot Polen, Litauen, Lettland och Ukraina för att bli ett läger för folk som flyr från Afghanistan, Iran, Irak, Syrien, Libyen och Tunisien så har de fel, sade han under ett regeringsmöte i tisdags.
– Vi kommer inte att hindra någon, de kommer inte till oss utan till det upplysta, varma och mysiga Europa, tillade han hånfullt.
Enligt en belarusisk journalistorganisation med kopplingar till regimen kommer mer än 5 000 migranter att bege sig mot väst den här månaden, och även Polen kan komma att bli ett mål.
Belarus skakades i flera månader av protester sedan Lukasjenko blivit omvald för en sjätte mandatperiod i augusti 2020, i ett val som av många – däribland EU – fördömts på grund av omfattande valfusk och oegentligheter. Myndigheterna svarade med att gripa mer än 35 000 människor, och tusentals personer misshandlades av polisen.
Händelserna fick oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja och flera andra inom oppositionen att fly till Litauen.
Läs även: Tobé (M) om EU:s migration: ”Viktigast är att få kontroll vid gränsen”
Den här veckan meddelade Litauen att man beviljar Tsichanouskajas organisation diplomatstatus – en symbolisk gest som inte jämställer den med ett konsulat. Men händelsen retade upp Belarus, där utrikesministeriet i tisdags beordrade att minska sin diplomatiska närvaro i landet till ett minimum, utan att ange ett antal.
– Att ge en medvetet illegitim struktur en imaginär officiell status kommer att förbli ett illusionistiskt försök att skapa en parallell verklighet, sade ministeriet i ett uttalande.
Belarus sade i förra veckan att man inte längre tänkte implementera ett återvändandeavtal med EU, vars syfte är att minska olaglig migration.
– De kritiserar vår regering för vår vägran att uppfylla återvändandeavtalet. De vill göra Belarus till en filtreringsanläggning för människor som flyr krig och annat elände, de vill att vi ska ta dem och placera dem i läger här. Det kommer inte att hända efter den politik de fört mot Belarus och Ryssland, sade Lukasjenko.
Den belarusiske utrikesministern Vladimir Makei säger att landet håller dörren öppen för att återuppta samarbete kring migration med EU, genom att inte helt skrota avtalet.
I juni införde EU nya sanktioner mot Belarus på grund av det passagerarplan som tvingades landa. Målet var landets främsta exportvaror, däribland kaliumkarbonat (även kallat pottaska) – som används för att tillverka gödsel, petroleumprodukter och tobak.
Innan dess hade EU förbjudit belarusiska flygplan att flyga över unionens territorium och landa på dess flygplatser, samt uppmanat flygbolag från EU-länderna att undvika belarusiskt luftrum efter händelsen den 23 maj, då ett Ryanair-plan från Grekland till Litauen tvingades landa i Minsk, där den regimkritiske journalisten Raman Pratasevich och hans ryska flickvän greps.
Läs även: Migrationsforskare: Osannolikt att EU-länderna gör som Danmark
Pavel Latushka, en välkänd belarusisk oppositionsaktivist som tvingades lämna landet förra året efter påtryckningar från officiellt håll, säger att myndigheterna har uppmuntrat migrationsflödena som påtryckning mot väst.
– Lukasjenko tar revansch på EU. De har utvecklat ett helt system för att få migranter från Minsk till Europa som hämnd för sanktionerna, säger han till nyhetsbyrån AP.
