– Vi ser att väldigt många medlemsländer försöker hitta sin egen väg. Det danska förslaget sticker ut men jag tror de allra flesta kommer inse att vi behöver ha mer av en gemensam europeisk lösning på plats, säger han.

Tomas Tobé är ansvarig i Europaparlamentet för att förhandla fram det regelverk som ska ersätta Dublinförordningen. Att ena EU-länderna i den till synes låsta frågan om asylmottagande är ingen lätt uppgift.

Läs även: Greklands nya vapen mot migration: Ljudkanoner

Reaktionerna i Sverige på Danmarks utspel om att skicka flyktingar till Rwanda visar hur laddad frågan är: i Bulletins artikelserie om EU:s framtida migrationspolitik har förslaget beskrivits både som ett hot mot unionens grundläggande värderingar – och som en ren nödvändighet. Tomas Tobé hamnar någonstans däremellan.

Öppnar för asylprövning utanför EU

– Att pröva asyl utanför EU:s gräns tycker jag är en väg som vi långsiktigt kommer att behöva pröva om vi vill komma bort från att det i grunden är människosmugglare som idag avgör vilka som har möjlighet att söka asyl i Europa, säger han.

Många praktiska frågor kring det danska förslaget återstår att lösa, som till exempel huruvida det strider mot Europakonventionen och om det går att hitta ett land som vill ta emot asylsökande å Danmarks vägnar. Om det ens blir verlighet, vilket han inte heller är säker på.

– Det nuvarande danska förslaget handlar väldigt mycket om signalpolitik. Danmark vill skicka ut en signal om att man inte ska söka asyl där, det tror jag just nu är deras främsta syfte.

Till skillnad från de danska socialdemokraterna vill han däremot inte att de som har beviljats asyl ska stanna i ett tredje land, vilket i praktiken skulle avskaffa asylinvandringen. Genom ett gemensamt europeiskt kvotflyktingssystem skulle utsatta grupper – däribland kvinnor och barn – kunna få skydd i Europa.

En eventuell prövning av asylansökningar utanför EU:s gränser är ett projekt som ligger långt fram i tiden, tillägger han.

– Det jag fokuserar mest på nu är att få kontroll vid EU:s yttre gräns och att få till stånd en snabbare bedömning av huruvida människor har rätt till asyl i Europa eller inte. Det tror jag är en mer realistisk väg framåt.

Ekonomisk migration dominerar

Kommer det att stoppa båtarna över Medelhavet? Sverigedemokraten Charlie Weimers hör till dem som menar att Afrikas starka befolkningstillväxt kommer att tvinga fram lösningar där människor får skydd utanför EU. Tomas Tobé håller med om att det finns mycket som talar för ökade migrationsströmmar till Europa från Afrika, men påpekar att det huvudsakligen handlar om ekonomisk migration.

– Den menar jag att vi behöver stoppa. Det är inte hållbart att fortsätta med en politik där vi å ena sidan ska erbjuda människor asyl, och sedan tar vi emot en majoritet av ekonomiska migranter till Europa som får nej på sin asylansökan och i allt för många fall stannar kvar.

Läs även: S-ledare: ”Vi måste inte ha en migrationspolitik som leder till trångboddhet”

Bland dem som korsat EU:s gräns hittills i år är Bangladesh, Tunisien och Elfenbenskusten några av de vanligaste ursprungsländerna, samtliga länder vars medborgare sällan beviljas asyl. Den största gruppen från ett konfliktdrabbat land – Syrien – utgjorde åtta procent.

Genom omedelbar registrering av dem som anländer och snabbutredningar av asylansökningar från säkra länder – med krav om att den som utreds uppehåller sig på särskilda förläggningar vid gränsen – är tanken att EU ska stoppa den ekonomiska migrationen.

– Vi behöver göra det och arbeta mer med grundorsakerna till migration. Det handlar väldigt mycket om den ekonomiska utvecklingen i Afrika. EU är världens största biståndsgivare, vi har både politiskt och ekonomiskt kapital som vi skulle kunna använda mer.

EU ska både arbeta med grundorsakerna till att människor vill lämna fattiga länder i till exempel Afrika och villkora biståndet till dem med att de samarbetar kring utvisningar – en fråga som Tomas Tobé har varit med och drivit och som det nu finns en majoritet för i EU-parlamentet.

Att samordna och stärka upp arbetet vid EU:s yttre gräns tror han att medlemsländerna ganska snabbt skulle kunna enas om. Att hitta ett nytt system för hur ansvaret för asylsökande ska fördelas mellan länderna blir desto svårare. Någon tvingande omfördelning från Bryssel tror han inte på.

– Det kommer ta längre tid. Men det är klart att min ingång är att vi ska hitta en lösning även i den frågan, säger han.

Läs även: Flest nyanlända migranter till EU från Bangladesh