Den här artikeln finns också på engelska. If you want to read it in English, click here.

STANFORD – År 2010 stod USA inför ett utmanande allokeringsproblem. Efterfrågan på en resurs som var livsviktig för det dagliga livet ökade kraftigt, men det tillgängliga utbudet användes redan av etablerade företag som hade byggt upp en viktig näring kring den. Dessutom var det inte möjligt att stegvisa överföra resursen till nya användningsområden. Skulle nya regler kunna lindra den ökande bristen samtidigt som de respekterade befintliga användares rättigheter och möjliggjorde en frivillig omallokering mellan flera parter?

Resursen var inte vatten utan radiospektrum – de elektromagnetiska frekvenser som används för trådlösa telefonsamtal, mobildata och nödkommunikation. Efterfrågan på spektrum hade ökat i takt med att fler människor streamade filmer, ringde videosamtal och använde mobilappar. Men eftersom de spektrum som skulle ha varit ideala för mobilappar redan togs i anspråk av en fragmenterad Tv-bransch, fanns det inte tillräckligt med bandbredd för mobila användningsområden.

Vårt företag, Auctionomics, rådde den amerikanska kongressen och Federal Communications Commission, att lösa problemet genom en rad förändringar som kulminerade i den så kallade Broadcast Incentive Auction. Spektrum skulle köpas tillbaka från mindre värdefulla sändningsändamål och säljas vidare till mobila tillämpningar samtidigt som etablerade operatörer som ville fortsätta med sin traditionella användning skulle få ett generöst skydd. Genom denna auktion, som genomfördes 2016 och 2017, förvärvades ett stort antal radiospektrum som omfördelades till användningsområden med högre värde och gav 19 miljarder dollar i bruttointäkter.

Initiativets framgång visar på både kraften och potentialen hos marknadsdesign för att skapa och utveckla marknadsplatser och utbyten i syfte att förbättra fördelningen av knappa resurser. Auktionens utformning samordnades med viktiga lagändringar som gjorde det lättare att byta och överföra spektrumrättigheter samtidigt som de etablerade operatörerna kunde fortsätta sin verksamhet mer eller mindre ostört.

Läs även: Kina dödar teknikhönan som värper guldäggen

Detta tillvägagångssätt har en bred tillämpning, särskilt inom miljövård. Framtida brister kommer att kräva en omfördelning av resurser som tar stor hänsyn till både sociala och miljömässiga utmaningar liksom de befintliga användarnas intressen, då dessa kommer att motsätta sig förändringar som de anser vara skadliga. Marknadsdesign, som har vuxit fram som ett viktigt fält inom nationalekonomi under de senaste 25 åren, erbjuder en ny ekonomisk teori med tillhörande algoritmer, bevis och tillämpningar, vilken kan hjälpa beslutsfattare att genomföra effektiva lösningar.

Dessa metoder för marknadsdesign har redan löst flera viktiga vardagsproblem som handlar om att para ihop resurser med användare. Tillämpningarna omfattar internetannonsering (du ser annonser på nätet som är lämpliga och matchar dina intressen), organtransplantationer (hitta en kompatibel donator för en nära anhörig), AT- och ST-tjänstgöring (koppla ihop nyblivna läkare med sina första jobb) och matdonationer till välgörenhetsorganisationer (fylla den lokala matbanken med de mest behövliga varorna).

Beslutsfattare kan anpassa denna teori och praktik till nya och föränderliga allokeringsproblem. Marknadsdesign kan till exempel bidra till att lösa bristen på vaccin mot covid-19 genom att möjliggöra utbyte av ingredienser och förnödenheter (exempelvis filter, slangar och läkemedelspåsar) som behövs för vaccinproduktion.

På samma sätt har finansiella instrument som använder kryptovalutor infört decentraliserade strukturer med fullkomligt automatiserad handel. Auktionerna av spektrumlicenser kommer ånyo att behöva förändras för att kunna hantera 5G-teknik och stödja småskaliga tillämpningar av Internet-of-Things och artificiell intelligens. Hur framgångsrika programmen för handel med utsläppsrätter – för koldioxidutsläpp, fiske och andra miljöprodukter blir – beror på hur väl lagstiftarna kan definiera de produkter som ska handlas och fastställa regler som uppmuntrar till deltagande samtidigt som de uppnår samhälleliga mål.

Marknadsdesign kommer också att spela en avgörande roll för att lösa problemet med vattenfördelning. Många av världens befintliga rättigheter till sötvatten – både ytvatten och grundvatten – har på komplicerade sätt redan beviljats städer, jordbrukare och industriella användare. Ibland kräver varje enskild transaktion med dessa rättigheter myndigheternas godkännande, medan andra jurisdiktioner förbjuder sådan handel helt och hållet.

Läs även: Ett globalt incitament för att minska utsläppen

Dessa restriktioner och historiska regler har lett till mycket ineffektiva allokeringar. Vatten kan vara otillgängligt för städer som behöver mer vatten i takt med att de växer, även i de fall där vattenanvändning i städer och bostäder är hundra gånger mer värdefull än den vattenanvändning på den omgivande landsbygden som de skulle ersätta. Vissa industriföretag vars rättigheter baseras på historisk användning kan ha ett incitament att överutnyttja vatten, till och med under torka, för att behålla sina rättigheter till framtida allokeringar. När handel med rättigheter är begränsad eller förbjuden är det svårt att bedöma vilka användningsområden som är mest värdefulla på grund av svaga prissignaler. Och efterfrågan på vatten kommer att öka och förändras i takt med att klimatförändringarna fortsätter att vända upp och ner på historiska användningsmönster.

Den framgångsrika auktionen av radiospektrum i USA pekar på en lösning. I stället för att ensidigt återkalla de etablerade operatörernas spektrumrättigheter, omdefinierade kongressen dem på ett sätt som gjorde det möjligt och enkelt att handla med dem, och lät sedan Tv-bolagen själva bestämma om de ville fortsätta med sin tidigare användning eller avstå från deltagande. De rättigheter som såldes omformades sedan så att de lämpade sig för nya användningsområden och effektiv handel, medan de rättigheter som inte såldes förblev lämpliga för befintliga ändamål.

En liknande omorganisation av vattenrättigheter skulle kunna skydda befintliga användare som inte vill sälja, samtidigt som man skapar rättigheter som det går att handla med för andra så att vattnet kan användas där det tillför störst värde. Alla försök att tvinga befintliga användare att delta kommer sannolikt att mötas av juridiskt och politiskt motstånd, men en helt frivillig marknad som bygger på samma principer som den för radiospektrum skulle kunna tillfredsställa motståndare samtidigt som den drastiskt förbättrar fördelningen av vattenrättigheter. Dessutom kan beslutsfattarna använda en del av det värde som frigörs genom omallokeringen för att kompensera de ojämlikheter som uppstår – till exempel genom att bevilja krediter till landsbygdsstäder eller småjordbruk så att de erhåller de vattenresurser de behöver.

Att fördela vatten på ett effektivt och rättvist sätt kommer att kräva innovation, samarbete och reglering. I detta och andra områden använder marknadsdesign praktisk ekonomisk teori för att fastställa rättigheter och införa effektiva regler och algoritmer. På så sätt kan vi tillgodose olika marknadsaktörer, utnyttja ny teknik och maximera allmännyttan.

Paul Milgrom, nobelpristagare i ekonomi, är professor i humaniora och vetenskap vid Stanford University samt medgrundare och ordförande för Auctionomics.

Silvia Console Battilana, medgrundare och vd för Auctionomics, är en av World Economic Forums “Young Global Leader”.

Läs även: Nordling: Utsläppsrätter och koldioxidskatter är två olika saker

Läs även: Michael Spence: Kina och Väst måste konkurrera på ett mer konstruktivt sätt