– Resultatet har blivit att anställda på vissa avdelningar hetsades till att bevilja så många uppehållstillstånd som möjligt, säger Anna Högberg, teamledare och beslutsfattare på Migrationsverket som nyligen har gått i pension.

Bulletin har tagit del av det dokument som ligger till grund för lönesamtal på Migrationsverket. Där framgår att kvantitet är ett viktigt lönekriterium. Under rubriken ”Bedömning av prestation” står ”Vid lönerevision har chefens bedömning om hur du fullgör dina arbetsuppgifter störst betydelse”.

Därefter följer en trepunktslista för hur måluppfyllelsen ska bedömas. De första två punkterna är svepande och generella och svåra att mäta: Att man ska känna till och arbeta för verksamhetens mål, samt vara delaktig i verksamhetsplaneringen samt kunna omvandla målen i det dagliga arbetet.

”Kvantitet betyder mest vid lönesättning”

Den tredje punkten däremot är den enda konkret mätbara: ”Den individuella prestationen bedöms både till kvalitet och kvantitet”. Ordet kvantitet har kommit att bli den mest betydelsefulla menar flera källor.

– Det är denna punkt som har kommit att bli den absolut viktigaste punkten i Migrationsverkets lönesättande arbete, eftersom det är den enda punkten som går att mäta. Alla vet att det är antalet som räknas, säger Anna Högberg.

Denna ”pinnjakt” var något som eskalerade under 2015 och 2016 då antalet asylärenden var historiskt högt. Under 2016 fattade Migrationsverket 112 000 beslut, vilket var ungefär dubbelt så många som året innan.

Anna Högberg berättar hur Migrationsverket under denna period fick lov att snabbanställa människor för att kunna hantera alla ärenden.

Nyanställda får fatta beslut efter någon månad

– Unga nyutexaminerade jurister befordrades till beslutsfattare inom ett par månader. Jag blev chockad. Tidigare brukade det krävas minst tre års erfarenhet innan man blir beslutsfattare i asylärenden. Dessa unga människor ville så klart visa framfötterna och arbeta i den riktning som uppmuntrades av ledningen, säger Anna Högberg.

Ytterligare en källa, som i skrivande stund arbetar på Migrationsverket, bekräftar att Anna Högbergs uppgifter stämmer och att detta pågår alltjämt:

– Låt oss säga att en avdelningschef har 25 anställda. Inför lönesättning så är det lättare att motivera en eventuell löneökning om du har en siffra att visa, än att göra bedömningar av de mer luddiga punkterna som att ”känna till och arbeta för verksamhetens mål”. Bedömningen av en sådan punkt kan man alltid ifrågasätta och det är jobbigt för en lönesättande chef, säger källan som vill vara anonym.

Beviljade uppehållstillstånd blev hårdvaluta

Den pensionerade beslutsfattaren Anna Högberg berättar vidare hur jakten på avslutade ärenden ledde till en kultur där antal beviljade uppehållstillstånd blev hårdvaluta.

– Det ledde till en vansinnig pinnjakt på avslutade ärenden, inte bara för de anställda individerna, utan för hela avdelningar. Chefer och teamledare behövde visa upp för ledningen hur många ärenden de hade klarat av, säger hon.

Det allvarligaste i detta, menar hon, är att det ledde till ofullkomliga utredningar av de asylsökande. Man beviljade permanenta uppehållstillstånd på löpande band, eftersom ett avslag innebär merarbete.

Ett avslag – tiofalt mer arbete

– Att avslå en ansökan om permanent uppehållstillstånd innebär tio gånger mer arbete, då man vet att det kommer att överklagas. Ytterst få avslag överklagas inte. Det går vidare till Migrationsdomstolen, vilket innebär ett stort arbete med att få fram tillräckligt med hållbara skäl och dokument som kan styrka ditt avslag, säger Anna Högberg.

Redan 2017 uppmärksammade Sveriges Radios program Kaliber hur asylutredningarna ofta var bristfälliga. Granskningen visade att runt hälften av Migrationsverkets beslut kan ha fattats baserade på otillräckliga utredningar, samt att den rättsliga kvaliteten är undermålig. Dessutom visade det sig att uppemot 40 procent av besluten inte ens går att begripa.

Men problemet med otillräckliga utredningar fanns redan före de intensiva åren 2015–2016. Ledarskribenten Mathias Bred uppmärksammade i Göteborgs-Posten en analysrapport från en enhet på Migrationsverket, daterad den 16 juni 2014. Där framkom hård kritik mot de egna utredningarna. Där finns att läsa att frågan om flyktingskap i vissa ärenden avfärdas ”med ett par få meningar”, att utredningsunderlag som rör barn ”överlag inte är tillfredsställande” och att det i flera fall beskrivs som ”oklart hur man kommit fram till grunden för beviljad skyddsstatus”.

Oerhört dålig kontroll

– Det har inneburit stora konsekvenser för samhället att man under så lång tid har hoppat över viktiga utredningsmoment när man har beviljat uppehållstillstånd. Vi har i efterhand sett att många som påstår sig ha varit syrier, inte alls har varit syrier. Vi har i själva verket oerhört dålig kontroll på bakgrunden av många som har fått uppehållstillstånd i Sverige, säger Anna Högberg.

Hennes berättelse får stöd i flera rapporter och andra vittnesmål. Skribenten och debattören Merit Wager har skrivit böcker om Migrationsverkets arbete och fått liknande vittnesmål. Ett av dem berättar följande år 2014: ”Ett icke försumbart antal av de som söker asyl i Sverige och anför som skäl kriget i Syrien är syrier som är bosatta utomlands sedan många år. De bor i Förenade Arabemiraten, i Libanon, Egypten, Grekland och så vidare”.

En annan anonym källa berättar år 2016: ”Jag möter dagligen kollegor som inte vill något annat än att ge PUT åt alla. Vad gäller syrierna och dem som säger sig komma från Syrien, har det satts i system att många av dem får uppehållstillstånd som flyktingar, fastän de inte uppfyller kraven. Detta beror i sin tur på att det generellt sett är betydligt enklare att skriva beslut som ger flyktingstatus.”

”Sanktionerat av generaldirektören”

Anna Högberg har varit mycket kritisk genom åren till att yttersta ledningen har sett mellan fingrarna på detta problem, och till och med sanktionerat de lättvindigt beviljade uppehållstillstånden.

– Jag vet att den tidigare generaldirektören Dan Eliasson vid ett tillfälle sade att han aldrig skulle klanka ner på en handläggare som beviljar ett uppehållstillstånd på otillräckliga grunder, säger Anna Högberg.

Hon får stöd i vad som tidigare har rapporterats om i tidningen Neo där dåvarande krönikör Ivar Arpi fick uppgifter om att Dan Eliasson på ett möte uppges ha sagt: ”Jag kommer aldrig bli upprörd över ett felaktigt beviljat uppehållstillstånd”.

Anna Högberg pekar också på den säkerhetsrisk det innebär för Sverige, med de otillräckliga kontrollerna. (Säkerhetsaspekter på Migrationsverket har Bulletin rapporterat om tidigare.)

”Det kan vara livsfarliga människor”

– Att takten behöver öka vad gäller handläggningstiderna är alldeles uppenbart. Men konsekvenserna har blivit, förutom söndertrasade medarbetare, en säkerhetsrisk för Sverige. Vi har ingen aning om vilka vi beviljar uppehållstillstånd till. Det kan vara livsfarliga människor. Hur skulle vi veta det, då vi inte har en aning om deras identiteter, eller skälen till deras vistelse i Sverige, säger Högberg.

Bulletin har sökt Migrationsverket för kommentarer och har blivit beviljad en intervju med en administrativ expert på Migrationsverkets arbetsgivarenhet. En uppdatering av denna artikel följer efter den intervjun.

TEXT: Henrik Sjögren

Har du tips om Migrationsverket? Skriv till reportern: henrik@bulletin.nu. Du har grundlagsskyddad rätt att förbli anonym som uppgiftslämnare.

Läs även: Ingen match för den som vill infiltrera Migrationsverket

Läs även: Merit Wager: Otillräckliga säkerhetskontroller på Migrationsverket

Läs även: Per Brinkemo: De klankriminella bygger imperier via blodsband

Läs även: Migrationsverkets säkerhetschef: Medveten om hotet

Lyssna på podcast: Intervju med Per Brinkemo om klaners parallella rättsskipning.

Ytterligare lästips: Skribenten och debattören Merit Wager har på sin Blogg rapporterat om migrationsfrågor under många år. Där finns mängder av vittnesmål inifrån myndigheten.