Bulletin har tidigare berättat att antalet olovliga slagningar på ärenden gällande människor i asylprocessen är stort bland de anställda på Migrationsverket.

Detta, i kombination med att det görs ytterst bristfälliga säkerhetskontroller av dem som anställs, har internt lett till en rädsla för att det bedrivs flyktingspionage.

Det finns heller inget formellt krav på att vara svensk medborgare som handläggare och beslutsfattare i medborgarskapsärenden.

Den som har ett beslutsansvar i medborgarskapsärenden har också tillgång till allt relevant underlag om den asylsökande – information som kan vara mycket intressant för regimer i andra länder, eller kulturella och religiösa grupperingar med fientliga motiv.

Enligt Säpo ska en säkerhetsprövning göras innan en person, genom anställning eller på något annat sätt, deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Det har i huvudsak två syften. Det ena är att klarlägga om personen kan antas vara lojal med de intressen som ska skyddas och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt.

Det andra syftet är att utreda eventuella sårbarheter som skulle kunna göra att personen hamnar i en utsatt situation och blir sårbar för yttre påtryckningar.

Enligt förra, numera pensionerade, medarbetaren Anna Högberg görs det inte några säkerhetsprövningar av människor som tar beslut i medborgarskapsärenden.

– När jag anställdes var det ett krav att man var svensk medborgare och det gjordes säkerhetskontroller av Säpo. Riktigt när det upphörde kan jag inte säga, säger Anna Högberg.

Hon menar vidare att handläggare har full information om de asylsökande.

– En slagning ger fullständig information om den asylsökande. Om den har varit oppositionell mot regimer, hur och när den kom till Sverige, släktingars namn med mera. Det kan vara av intresse för regimer eller för kriminella nätverk i Sverige som vill veta mer om en asylsökande. Det är ingen match för den som vill infiltrera Migrationsverket, säger hon.

Skribenten Merit Wager har också tidigare uppmärksammat frågan huruvida tjänster som beslutsfattare, handläggare och assistenter sedan 2013 inte längre är säkerhetsklassade och att det därför inte krävs, och heller inte görs, slagningar i misstanke- och belastningsregistren.

Migrationsverket har svarat att det är ”den enskilda medarbetarens arbetsuppgifter, och tillgång till information som ligger till grund för om en inplacering i säkerhetsklass ska ske. Vid en inplacering i säkerhetsklass genomförs en registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen. Migrationsverket gör inte några egna slagningar i misstanke- och belastningsregistret.”

Men en icke-svensk medborgare kan inte säkerhetsklassas, annat än i den absolut lägsta säkerhetsklassen, klass 3 (se faktaruta nedan vad som gäller för de olika säkerhetsklasserna).

Säkerhetschefen på Migrationsverket, Patrik Salino, medger nu att det har funnits, och finns, blottor i säkerhetsarbetet på Migrationsverket som de nu arbetar med att komma till rätta med. Han har valt att svara på Bulletins frågor via mejl.

”Hotet är känt och är något som Migrationsverket arbetar med att förebygga och förhindra”, skriver han i ett mejlsvar.

Görs det någon säkerhetsklassning av dem som anställs för att fatta beslut i medborgarskapsärenden?

”Vi ser löpande över vår säkerhetskyddsanalys och utifrån det arbetet bedömer vi sedan vilka tjänster på Migrationsverket som ska vara inplacerade i säkerhetsklass. Detta är ett pågående och fortsatt prioriterat arbete under 2021. Vilka tjänster som är säkerhetsklassade är en del av myndighetens systematiska säkerhetsarbete och omfattas av sekretess. Det ska dock framhållas att oavsett inplacering i säkerhetsklass eller inte ska den som anställs på Migrationsverket uppvisa lojalitet, omdöme och pålitlighet och därav vidtas vissa säkerhetsåtgärder”.

Krävs det att man är svensk medborgare för att arbeta med att fatta beslut i medborgarskapsärenden?

”Nej.”

Finns det människor som inte är svenska medborgare som är beslutsfattare i medborgarskapsärenden på Migrationsverket?

”Eftersom det inte finns något sådant krav i dagsläget (på svenskt medborgarskap, red. anm.) vill vi inte uttala oss om våra medarbetares etnicitet eller medborgarskap.”

Det verkar vara möjligt att göra olovliga slagningar under väldigt lång tid innan det upptäcks.

”Alla aktiviteter i våra system loggas och vi arbetar aktivt med att följa vad som sker i våra system i syfte att upptäcka och förhindra missbruk, avvikelser eller felaktigheter. Regelverket är tydligt för vilka slagningar du får göra och i vilket syfte. Vid misstanke om felaktigheter görs alltid en utredning.”

De som gör slagningar skulle ju faktiskt kunna vidarebefordra uppgifter om asylsökanden som främmande makt skulle vara mycket intresserade av. Till exempel den iranska regimen.

”Underrättelsehotet mot Sverige har breddats och fördjupats, det är något som både Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ständigt gör oss och andra myndigheter uppmärksamma på. Vi behöver arbeta förebyggande och informera våra medarbetare om exempelvis risken för att vi kan utsättas för flyktingspionage. Så hotet är känt och något Migrationsverket arbetar med att förebygga och förhindra.”

Den pensionerade medarbetaren Anna Högberg berättade att alla anställda tidigare underkastades Säpo-kontroller men att det sedan upphörde. Varför upphörde det, och när?

”Om du med Säpokontroller menar registerkontroller som utförs av Säkerhetspolisen så görs det som en del av säkerhetsprövningen för de säkerhetsklassade tjänsterna, utöver detta finns det ingen möjlighet att kräva registerkontroll vid anställningen. Jag vet inte om det historiskt har gjorts andra typer av kontroller vid anställning på myndigheten och när man i sådant fall upphörde med det”, skriver Migrationsverkets säkerhetschef Patrik Salino i mejlsvar till Bulletin.

TEXT: Henrik Sjögren

Har du tips om Migrationsverket? Skriv till reportern: henrik@bulletin.se. Du har grundlagsskyddad rätt att förbli anonym som uppgiftslämnare.

Läs även: Ingen match för den som vill infiltrera Migrationsverket

Läs även: Merit Wager: Otillräckliga säkerhetskontroller på Migrationsverket

Läs även: Per Brinkemo: De klankriminella bygger imperier via blodsband

Lyssna på podcast: Intervju med Per Brinkemo om klaners parallella rättsskipning.