Greta Thunberg började med att varna för jordens undergång. Nu tycks hon snarare hoppas på västvärldens. Från klimatstrejker till stöd för huliganer och diktaturer har hennes politiska resa tagit en märklig riktning.

Greta Thunberg har hittat ett nytt podium att ställa sig på. Den här gången bland dem som slår sönder skolor och butiker i Frankrike. Att Thunberg dyker upp i kravallernas Frankrike är inte direkt förvånande. Hon har fått en vana att dyka upp där det råder oroligheter och konflikter. Och driver på konflikten. I det här fallet finns kanske en liten tröst. Hon som blev känd för att det var meningslöst för unga att gå i skolan eftersom jorden skulle gå under är nu aktiv för att ge mer pengar till undervisning. Det franska skolsystemet tycks ha besegrat ragnarök. Kanske kan vi andas ut i klimatfrågan, när inte ens Thunberg ser katastrofen runt hörnet. Nu är det de franska demonstrationerna som är en förebild för de unga. De över 900 poliser som har skadats och de affärer som har vandaliserats och plundrats är nog några av dem som hade föredragit en mindre våldsam form av protest. Varför är det plötsligt bättre att bränna skolor än att skolstrejka?

Palestina har tagit över efter klimatet. Foto: Skärmdump

Thunberg gick från skolstrejk till huliganer

Hjort: Greta Thunberg har bytt undergång 

Magdalena Andersson ville bli statsminister så gärna att hon glömde det mest grundläggande: att samla ett regeringsunderlag. Nu återstår voteringar, låsningar och risken för nyval. Det är inte mycket till seger.

Andersson gav en tydlig bild innan valet. Hon skulle vara slutet på kaos. En stark ledare. Direkt efter valet hyllades hon som förhandlare. Hon utropades till valets vinnare. I stället för det politiska lugnet under Tidö kastar hon in oss i samma kaos som rådde sist hon styrde. Det är inget kaos hon håller på att avsluta. Det är ett kaos hon har skapat. I går medgav hon att hon inte kan bilda en regering. Hon har misslyckats. Det är nog många som hoppas att det var tungt att medge. Den arrogans som präglade hennes segertal, som hon höll redan i augusti, stockar sig nu. Men man får hoppas att segertårtan var god. Andersson har medgett att hon inte kan bilda regering. På torsdag får riksdagen bekräfta det. Hon går till sin egen votering som en som redan har förlorat. Fler och fler tror på nyval. Att vi ens diskuterar en sådan desperat nödlösning visar hur djup Anderssons låsning är.

Andersson lovade stabilitet. I stället fick vi ett kaos som vi inte haft sedan hon senast regerade. Bild: Valaffisch

Andersson ville ha makten. Hon glömde politiken

Hjort: Andersson vann valet – men glömde att bilda regering

Det finns en majoritet mot Tidö, men ingen majoritet för Magdalena Andersson. I stället för riktiga förhandlingar har S-ledarens strategi varit att vänta ut motståndarna och tjura. Men ideologiska principer kan inte förhandlas bort i ett excelark. Nu riskerar planen att falla ihop som ett korthus.

Magdalena Andersson har haft en månad på sig. Hon har fått ett seminarium och en sur min. Magdalena Andersson vill bli statsminister, men hon har ännu inte lyckats få de partier hon behöver att sitta vid samma bord. I dag kommer Andersson att träffa talmannen Andreas Norlén för att meddela eventuella framsteg i sin strävan att bli statsminister. Norlén ska sedan bestämma om det blir en votering nu eller om Andersson får mer tid. Andersson kommer förmodligen att misslyckas med att presentera ett regeringsunderlag som klarar en votering. Orsaken är ett parlamentariskt läge där partierna inte är för något gemensamt utan bara är emot något har dessutom förvärrats av socialdemokratisk arrogans. Man kan förstå om det finns ilska och trötthet över processen. Inte bara i riksdagen utan också bland folket. Vi hade val i september, och än i dag kan ingen ens svara på vilka partier som ska ingå i ett regeringsunderlag, än mindre vilken politik som ska föras.

Socialdemokraterna borde ha väntat med segertårtan. Bild: AI

Ett seminarium, en sur min och parlamentarismens förfall

Hjort: Magdalena Anderssons fuskbygge 

Magdalena Anderssons bild som stabil statsministerkandidat har krackelerat. Nu återstår frågan hur långt hon är beredd att gå för att rädda sin politiska framtid. Det kan bli Sverige som får betala priset.

Fredagens förtroendesiffror för partiledarna kom som en chock. Att socialdemokraten Magdalena Andersson skulle falla var uppenbart, men storleken på fallet överraskade stort. Andersson faller med 11 procentenheter. Seminariet som Centern genomförde måste ha bjudit på både skratt bakom ryggen på Anderssonoch en elefant i rummet som ingen vågade tala om. Andersson ligger nu under både Ulf Kristersson och Ebba Busch, och strax över Jimmie Åkesson. Förtroendet är borta. Behovet av makt är kvar. Magdalena Andersson har inte längre något förtroende att förlora. Det borde vara goda nyheter för högern. Men en statsministerkandidat som har allt att förlora kan också bli en farligare förhandlare. Det kan göra henne till Sveriges dyraste förhandlare. Socialdemokratins starkaste vapen, Anderssons påstådda statsmannamässighet, är borta. Det är ett stort slag mot Socialdemokraterna och mot henne. Risken för allt mer kritik från de egna leden är uppenbar. Magdalena Andersson har aldrig varit så svag och så farlig på samma gång. Blir hon inte statsminister kommer hon att behöva avgå. Partiet kan inte ta risken att Andersson misslyckas en tredje gång. Det skapar en farlig desperation.