För ett och ett halvt år sedan blev Rickard av med sitt jobb som bildredigerare på ett företag i Sölvesborg.

– De sade inte att det var på grund av pandemin, men jag tror de passade på att göra det snabbare på grund av pandemin, säger han.

Läs även: Dystert rekord i antalet långtidsarbetslösa

Sedan dess har han sökt flera jobb utan att ens få något svar från arbetsgivarna. Många jobb utannonseras – kanske ännu fler än vid de tillfällen han tidigare varit arbetslös – men känslan är att det också är fler än vanligt som söker dem.

– Just nu försöker jag starta något eget, men annar blir det ju att söka allt som inte har någonting att göra med det man egentligen vill göra, säger han.

I sitt företag arbetar Rickard som 3D-grafiker och spelutvecklare, en bransch där pandemin har gjort distansarbete mer accepterat, och på så sätt faktiskt ökat möjligheterna för honom att jobba med det han vill utan att behöva lämna Sölvesborg.

Växande andel av de arbetslösa

Antalet personer som har varit arbetslösa i minst ett år – och därmed klassas som långtidsarbetslösa – har skjutit i höjden under coronapandemin. I höst förutspår Arbetsförmedlingen att gruppen kommer ha vuxit till 200 000 personer.

Den långsiktiga trenden är dessutom att de långtidsarbetslösa utgör en allt större andel av de som saknar jobb. För 15 år sedan var det 24 procent av de arbetslösa som inte jobbat på mer än ett år. I dag har siffran stigit till över 40 procent.

Hårdast har coronakrisen slagit mot de som redan hade det kämpigt på arbetsmarknaden.

Läs även: Kristersson (M) om långtidsarbetslösa: ”Också ett integrationsproblem”

– Det är bland utrikes födda som arbetslösheten har ökat kraftigast, men även bland ungdomar, och framförallt då bland gruppen utan gymnasieutbildning, säger Martin Nordin, som forskar i arbetsmarknadsekonomi vid Lunds universitet.

Långtidsarbetslöshet ökar risken för sociala problem, och för unga människor kan en längre period utan jobb påverka de långsiktiga möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden.

Frågan är dessutom central i den politiska debatten om Sveriges integrationsproblem. Nyligen kom Liberalerna med ett utspel med syfte att sänka trösklarna till jobb för de grupper som står längst från arbetsmarknaden: nyanlända, funktionsnedsatta och ungdomar. Partiet föreslår en ny yrkesskola för bristyrken, sänkt skatt på arbete – Sverige ligger högst i Norden, samt ett bidragstak.

Subventioner krävs för vissa

Enligt Martin Nordin är olika typer av subventionerade anställningar det som forskningen har visat fungerar bäst för att få långtidsarbetslösa i arbete. Minskade bidrag tror han är mindre effektivt, åtminstone för de som står längst från arbetsmarknaden.

– Det har vi gjort under en längre period, egentligen ända sedan 1990-talet, säger han.

– Det påverkar de som står nära arbetsmarknaden. Man väljer att skaffa sig ett jobb snabbare. Men står man väldigt långt från arbetsmarknaden så är det inte det som tycks vara avgörande.

Själv tror han att det riktiga orosmolnet inte nödvändigtvis är de direkta effekterna av coronapandemin, utan att inflation orsakad av en kraftigt expansiv penningpolitik leder till höga räntor.

Läs även: Per Gudmundson: En minister utan politik

– Bostadspriserna har ju fortsatt att skena, så det hade blivit ett väldigt hårt slag mot ekonomin, säger han.

I juni hade 188 694 personer i Sverige varit arbetslösa i minst ett år, jämfört med 160 966 personer för ett år sedan, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Mer än hälften – 117 664 personer – är utrikes födda, och av dessa kommer 97 246 från ett land utanför Europa.

Stora behov i vissa områden

För många nyanlända blir ”kön” till det första jobbet nu ännu längre eftersom de måste konkurrera med välmeriterade personer som blivit av med jobbet under coronapandemin. Martin Nordin analyserar just nu inkomstutvecklingen i Sveriges utanförskapsområden, och konstaterar att i de mest segregerade områdena gick utvecklingen redan innan pandemin åt fel håll.

– Om man tar de mest invandrartäta områdena i Sverige så är den genomsnittliga disponibla inkomsten 30-40 procent lägre än genomsnittet. Det är inget ovanligt när man tittar på individer, men när man tittar på ett helt område innebär det en stor skillnad.

Det är framförallt ungdomar som går ut gymnasiet i de här områdena som riskeras att drabbas av pandemins effekter på arbetsmarknaden. Bland de som är äldre och saknar gymnasieutbildning hade situationen ändå varit väldigt svår.

– Det är en större fråga som det behövs massiva insatser för att komma till rätta med, säger han.

Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, tror att flera års minskade resurser till Arbetsförmedlingen nu kan ligga Sverige i fatet. Alla de insatser som visat sig vara effektiva för att få långtidsarbetslösa i arbete bygger på en stark arbetsförmedling, menar han.

Läs även: Carolin Dahlman: Oroande att regeringen vilseleder om invandrarnas arbetslöshet

– Det handlar om att subventionera anställningar, det handlar om att ge ganska mycket förmedlingsresurser, och det handlar för en del att skola om sig och få en kompetens som efterfrågas, säger han.

När verksamheten fungerar som det är tänkt ska de som står långt från arbetsmarknaden och saknar egna kontaktnät kunna använda förmedlarens kontaktnät i stället.

– Men det är ganska arbetsintensivt och kräver en hög personaltäthet och den har vi nog inte på plats.

Jobb försvinner – och skapas

I vissa branscher har pandemin påskyndat en automatisering och digitalisering som redan pågick. I logistikbranschen sköts allt fler uppgifter av maskiner, och på svenska gågator gapar allt fler butikslokaler tomma när näthandeln växer.

Bilden som tecknas av robotarnas inträde i arbetslivet är ofta mörk – kanske lite för mörk, om man får tro Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Läs även: Nu ska arbetssökande lockas norrut

– Det är lättare att se vilka jobb som försvinner på grund av automatisering och digitalisering än det är att se vilka jobb som tillkommer. Det kommer också att skapas jobb, men vilka det blir är svårare att förutsäga. Det blir en bias i bedömningen i sådana här fall, säger han.

Det man däremot kan säga om framtidens jobb med stor säkerhet är att de kommer kräva en gymnasieutbildning, något som många nyanlända saknar.

– Det handlar om att stora mängder människor som kommer från utlandet saknar de kunskaper och den utbildning som behövs på den svenska arbetsmarknaden. Löser man inte det problemet kommer arbetslösheten att finnas kvar på relativt höga nivåer, särskilt i vissa grupper.

Läs även: Daron Acemoğlu: Varför ska skatterna gynna robotar mer än människor?

Särskilt hårt kan de som kom under flyktingkrisen 2015 och 2016 komma att drabbas. Nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden tar ofta flera år – om den överhuvudtaget inträffar – och pandemin slog hårt mot branscher där det finns förhållandevis många enkla jobb.

– De människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden har fått det ännu svårare, och det gäller i stor utsträckning nyanlända, säger Mats Hammarstedt.