Den svenska högern befinner sig i inbördeskrig över skillnaden mellan islam och islamism. Eller mer precist, om det finns en sådan skillnaden. På den ena sidan står religionsforskaren Sameh Egyptson, och på den andra… Alla andra. Den annars så populäre Egyptson, vanligtvis islams främste fiende i Sverige, kritiseras av namnkunniga individer som Sparf, Utas, Ganman, Varland, Thelning och Holmgren för att inte vara tillräckligt mot islam.

SE ÄVEN: Egyptson: Sluta blanda ihop islam och islamism!

Enligt Egyptsons ursprungliga inlägg här på Bulletin måste vi ”Sluta bland ihop islam och islamism!”. Kritikerna svarar att det inte går att göra en sådan distinktion, alternativt att det vore meningslöst. Det leder till en ”falsk trygghet” som Paul Holmgren uttryckte det i sin replik. Islam och islamismen är så sammanflätade att det inte finns någon verklig skillnad, och Egyptsons syn på islamism som en specifikt politisk islam faller på att hela islam är politisk. Hårklyverierna bara försvagar vår motståndskraft.

SE ÄVEN: REPLIK: Holmgren – Den falska tryggheten i att skilja på islam och islamism

Nog är islam långt mer politisk än de andra världsreligionerna. Muhammed var profet, men även världslig ledare och krigsherre. Denna tradition fortsatte under kaliferna, ett ord som betyder just ”efterträdare”. Sharians inflytande som ett explicit religiöst lagsystem grundat på koranen och haditherna är starkt. Själva det faktum att vi talar om ”islamism” men saknar en motsvarande välkänd term för kristendomen, judendomen, hinduismen och buddhismen säger mycket.

SE ÄVEN: SLUTREPLIK: Egyptson – Därför MÅSTE islam och islamism skiljas åt

Men trots att islam är den mest politiska världsreligionen så stämmer det inte att det är allt den är. Och då islam har icke-politiska aspekter så är det passande att vi har ett verktyg att skilja dessa från de politiska – ordet islamism.

I sin bredaste bemärkelse är islam till och med större än själva religionen. Det är en civilisation, en kultursfär. På samma vis är vi svenskar en del av den kristna civilisationen (”väst”) trots de flesta av oss idag inte är kristna. Och precis som väst har islamisk civilisation och religion sådant som inte är politiskt, eller åtminstone inte nödvändigtvis politisk. Tänk islamisk poesi, islamisk arkitektur, islamisk litteratur, eller sådant som sufisk mysticism. Den gamla vänsterklichén att ”allt är politik” stämmer helt enkelt inte rent empiriskt.

SE ÄVEN: DEBATT: Thelning – När vi skiljer islam från islamism blir bilden ofullständig

Låt oss göra en liknelse just med vänstern. Ingen skulle förneka att vänstern både idag och historiskt rymmer en stor bredd. Tänk hippies och stalinister. Även helvetet har sina kretsar. Om vi vill förstå vänstern så vore det absurt att bunta ihop socialister med anarkister med kommunister med socialdemokrater med miljöpartister med trotskister med fourierister med kibbutzniker.

Vi behöver ett liknande finmaskigt nät för att förstå (och besegra!) islam. Det är en civilisation med 1400 år av historia, stort inflytande på fyra världsdelar, som innefattar nästan två miljarder människor och är i majoritet i 48 av världens länder. Nog behöver vi en terminologi som inte buntar ihop vindrickande och fläskätande homosexuella som missat de senaste 564 fredagsbönerna med Usama bin Laden.

Egyptson, om jag förstår honom rätt, vill dra gränsen på så vis att islam är den större kategorin. Civilisationen, kulturen, och den religion den civilisation är byggd kring. Islamism vore då islams ”politiska ideologi”, organisering och aktivism med avsikt att omforma samhället i dess namn.

Detta har gett upphov till förvirring, då det betyder att skillnaden mellan islam och islamism inte handlar om åsikter, utan om politisk aktivism baserat på dessa åsikter. Josefin Utas bad i sin kritik Egyptson att lista vilka åsikter som var islamiska och vilka som var islamistiska, som icke-PK kvinnosyn och idén om koranens ofelbarhet.

Svaret är att en vanlig muslim kan ha samma åsikter som en islamist, men ändå inte vara en islamist om denne inte engagerar sig politiskt. Det är lite som skillnaden mellan en rödvinskommunist på Södermalm och en NKVD-officer i 30-talets Sovjet.

(För övrigt innebär Egyptsons definition också att islamism och islamisk fanatism inte vore samma sak. Man kan rent teoretiskt föreställa sig politiskt aktiva muslimer som är ganska ljumma i sin tro, och sådana med brinnande tro som ändå är opolitiska. Exempelvis en dansande dervisch).

SE ÄVEN: Sjölander: Fredens våldsamma religion

Är detta hårklyveri? Kanske. Men ibland finns ett behov att klyva hårstrån.

Egyptson kritiseras även för att hans distinktion mellan islam och islamism skyddar islam från kritik, att den i praktiken minskar vår förmåga att försvara oss mot våldsreligionen och dess knytnäve, islamismen. Och nog överlappar grupperna: Alla muslimer är inte islamister, men många är det, och alla islamister är muslimer. (Förutom kanske en del nyttiga idioter…).

Utöver den försämrade analysförmåga som följer av grövre definitioner så leder det till andra problem. Om vi börjar säga till alla muslimer att de är islamister så kanske de tar oss på orden! Särskilt om vi började behandla vår iranske tandläkare som om han vore en IS-terrorist. Mullorna i Teheran skulle skratta gott åt det. Vi bör inte hjälpa islamisterna att framställa sig som mer representativa för islam än vad de faktiskt är.

Jag tror att kritiken mot Egyptson förklaras av en sorts allergisk reaktion många på högerkanten har. Ofta används faktiskt distinktionen mellan islam och islamism som ett sätt att skydda islam. Islam påstås vara en fredens religion, och alla problem skylls på stygga islamister.

SE ÄVEN: Sjolander: The Vastness of the (Political) World

Men detta följer inte från Egyptsons definition. Alla islamister är fortfarande muslimer. Det går därmed alldeles utmärkt att vara emot både islam och islamism. De ÄR närbesläktade och kraftigt överlappande fenomen – islamismen är en del av islam. Detta är inget Egyptson förnekar. Det han vill är att vi skiljer på den förgiftade frukten och det träd frukten kommer ifrån.

Var lade jag yxan någonstans…?