Frågan var inte om regeringen skulle backa utan när det skulle ske.

Reträtten kom på onsdagen. I arla morgonstund meddelades att hushållen kommer att kompenseras för de höga elpriserna under december, januari och februari.

En “exceptionell åtgärd i en exceptionell tid”, kallade finansminister Mikael Damberg (S) det.

Hur kompensationen ska lösas rent tekniskt kunde energiminister Khashayar Farmanbar (S) inte redogöra för. Det ska redas ut i samråd med myndigheter, elnätsbolag och riksdagen. Och det kan ta ett par månader. “En komplicerad åtgärd”, underströk Farmanbar.

Något gapande hål i statskassan blir det inte. De sex miljarder kronor ersättningen beräknas kosta motsvarar vad staten drar in i ökade momsintäkter tack vare skenande elpriser. Hushållskunder betalar inte bara 35,6 öre i energiskatt – höjd av regeringen vid årsskiftet för övrigt – på varje förbrukad kilowattimme, de betalar dessutom moms på skatten.

När Moderaterna i december föreslog att elskatten tillfälligt skulle lyftas bort för att mildra effekterna av de höga elpriserna, var det i praktiken bara en tidsfråga innan Socialdemokraterna skulle följa efter.

När så räkningarna för december månads förbrukning trillade in och chockade småhusägare var saken klar.

Finansminister Dambergs tidigare betänkligheter – i och för sig välgrundade – mot nödlösningar avsedda att kompensera för plötsliga prissvängningar på marknaden, försvann nästan snabbare än pengarna på elkundernas bankkonton.

Skamlöst, kan tyckas, men sådan är politiken.

Läs även: Åtminstone energipolitiken var bättre förr

Med endast nio månader kvar till höstens riksdagsval vore det otänkbart för S att låta högeroppositionen ostörd plocka poäng på elpriskrisen.

Över 1,8 miljoner hushåll väntas få ta del av regeringens kompensation. Det motsvarar åtskilliga riksdagsmandat.

Inte oväntat bjuder regeringen dessutom över Moderaterna, vars förslag om att ta bort elskatten som mest skulle ge omkring 4 000 kronor i sänkta kostnader för en vanlig villa. Regeringens förslag kan ge upp till 6 000 kronor. Det fetaste valfläsket är S-märkt.

“Det är mer kompensation med vårt förslag”, som Damberg nöjt påpekade för nyhetsbyrån TT.

Att ta hem en budgivning om väljarröster i konkurrens med Socialdemokraterna är inte det lättaste. S har inget emot att framstå som alla goda gåvors givare. Snarare är det något av partiets affärsidé.

Mycket riktigt passade finansminister Damberg på att vid onsdagens pressträff även redovisa allt övrigt väljargodis – “breda åtgärder för att stärka hushållens ekonomi” – som regeringen bjuder på under valåret.

Först hårdbeskattas folk, sedan får de tillbaka pengarna, i alla fall en del av dem, i form av bidrag – som de inte nödvändigtvis bett om eller är betjänta av.

Nu väntar strid i riksdagen om hur elkunderna ska räddas från ruin. För regeringen återstår att samla en parlamentarisk majoritet för sitt förslag. Det kan bli problematiskt.

”Vi avser att gå vidare med vårt eget förslag”, kommenterade Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Blir det bidrag modell S eller sänkt skatt modell M? Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har tidigare ställt sig bakom Moderaternas förslag.

Att tillfälligt lyfta bort skatten framstår åtminstone på pappret som den enklaste vägen. Särskilt som regeringen inte har någon lösning på hur deras förslag ska utformas rent tekniskt.

För elnätsbolagen kom onsdagens besked som en total överraskning. Det är inte utan att det luktar desperation – Socialdemokraterna ville till varje pris snabbt desarmera en fråga med rejäl politisk sprängkraft.

För alla hushåll som pressas ekonomiskt av tre-, fyra- eller femdubblade elräkningar väntar av allt att döma en viss lättnad. Men högst tillfällig.

Läs även: Rekordhöga elpriser – det nya normala för hushållen

Sverige ska tillbaka till de låga elpriser vi haft tidigare år, försäkrade energiminister Farmanbar:

“De elpriser vi sett under hösten och vintern är alldeles för höga. Vi ska inte ligga på de nivåerna.”

Lätt att säga. Men klockan kan inte vridas tillbaka. I alla fall har en svensk regering inte den förmågan. De långsiktiga konsekvenserna av en lättsinnig energipolitik lär bestå för lång tid.

På den gemensamma europeiska elmarknaden, som även Sverige är en del av, är priset på naturgas det som styr. Och här har Europa gjort sig beroende av ryska gasleveranser som mer eller mindre upphört, vilket pressar priserna på alla energislag uppåt.

Att Ryssland skulle använda gasen som politiskt påtryckningsmedel, kunde ärligt talat vem som helst ha räknat ut.

Ändå gick Europas politiker i fällan. Och för att göra ont värre panikavvecklade Tyskland också sin kärnkraft.

När politiker har hål i huvudet – ursäkta klarspråk – slutar det med hål i hushållens plånböcker.

Läs även: Räkna med dyrare el när Tyskland stänger kärnkraften för gott