Enligt en undersökning av Novus för SVT har 53 procent av väljarna gott eller mycket gott förtroende för Magdalena Andersson. Det är tio år sedan en svensk partiledare imponerade lika mycket på svenska folket. Den gången var det Moderaternas Fredrik Reinfeldt, som nådde 55 procent i januari 2012. Även det kan framstå som smått obegripligt, inte minst så här i efterhand, när följderna av hans öppna-era-hjärtanpolitik blivit uppenbara.

Till tvåan i förtroendeligan, moderatledaren Ulf Kristersson, skiljer det i dagsläget inte mindre än 20 procentenheter.

Anledningen till att Magdalena Andersson når så högt är att även sympatisörer till M och SD har förtroende för henne, och då på helt andra nivåer än de hade för Stefan Löfven, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Populariteten tycks alltså delvis vara kopplad till företrädaren. Det är i jämförelse med Löfven som Andersson för många framstår som förtroendeingivande, särskilt bland dem som sympatiserar med andra partier.

Socialdemokraternas i förstone överraskande beslut förra sommaren att byta ledare i god tid före valet framstår mer och mer som ett genidrag. Partiledningen anade vartåt det barkade med den mumlande och fumlande Löfven vid rodret.

Efter sju år som finansminister var Magdalena Andersson redan väl känd av väljarna när hon i november tog över efter Löfven. Hon fick också omedelbart höga förtroendesiffror, 40 procent. Att hon blev Sveriges första kvinnliga statsminister bidrog till ett positivt medialt mottagande.

Att en ny partiledare och statsminister får en smekmånad med väljarna är inte ovanligt. Det som förvånar är att förtroendet för henne ökat kraftigt, sedan mätningen i november med hela 13 procentenheter.

Andersson lanserades som en ny frisk fläkt. En satsning som tycks ha gått hem, trots att hon i nästan två mandatperioder varit en central spelare i Löfvens trötta lag.

Hur länge till kan Andersson framstå som ett lyft i jämförelse med Löfven?

Läs även: Gudmundson: Magdalena Andersson blir en svår motståndare

Hennes statsråd fick inte någon smekmånad direkt.

Annika Strandhäll skulle som klimat- och miljöminister bli ett av de tunga vallokomotiven men har så här långt främst uppmärksammats för att hon slutförvarar sina räkningar hos Kronofogden.

Civilminister Ida Karkiainen hamnade i blåsväder när det dök upp en gammal bild från hennes tonårstid där hon ser ut att heila.

Att kulturminister Jeanette Gustafsdotter inte vet mycket om sitt ansvarsområde har framgått med all önskvärd – ibland plågsam – tydlighet. I riksdagen på torsdagen kunde hon inte ens samla sig till ett begripligt svar på frågan: “vad är kultur?”.

Socialminister Lena Hallengren har med regeringskansliets benägna bistånd försökt undanhålla delar av regeringens beslutsunderlag under pandemibekämpningen för den oberoende coronakommissionen.

För egen del har Magdalena Andersson dragits in i en polisutredning mot en städfirma hon anlitat under många år. Firman misstänks ha utnyttjat svartjobbare, och en av dem, en efterlyst nicaraguansk kvinna, utan uppehållstillstånd, hävdar att hon städat statsministerns privata bostad.

Filmklippen på TikTok, där statsministern försöker slå i tittarna att skolpengen till friskoleelever typiskt sett finansierar besök på thailändska sexklubbar, är ett lågvattenmärke även med socialdemokratiska kampanjmått mätt.

Under normala omständigheter är inte detta det material förtroende byggs av.

Läs även: Gudmundson: Regeringen mörkar coronahaveriet

Sakpolitiskt har Anderssons minoritetsregering inte heller rosat marknaden.

Ett av Magdalena Anderssons löften när hon tog över var att “vända på varje sten för att bryta segregationen och stoppa det grova våldet”.

Men skottlossningarna fortsätter med oförminskad styrka. Antalet dödade genom skjutvapenvåld har etablerat sig på en skrämmande hög och stabil nivå, drygt 40 om året. Hittills i år har redan ett tiotal människor dödats. Inget tyder på en ljusning, oavsett hur många nya lagar som tillkommer och hur många gamla lagar som regeringen skärper.

Energipolitiken med nedlagda kärnkraftsreaktorer har lett till skyhöga elräkningar. Klimatpolitiken har lett till skenande priser på drivmedel, eftersom bensin och diesel enligt lag måste blandas ut med betydligt dyrare biobränslen, reduktionsplikt kallas det.

Sammantaget är detta på väg att slå ut lantbrukare och andra livsmedelsproducenter som inte klarar stigande omkostnader. Det har också lett till ökande inflation. Därmed förlorar pengarna i löntagarnas och pensionärernas plånböcker sakta men säkert i värde.

Företrädaren Löfven lovade att Sverige skulle få lägsta arbetslösheten i EU år 2020. Den blev istället en av de högsta. Alla som kan jobba ska jobba, säger Andersson, men det gäller inte landets drygt 180 000 långtidsarbetslösa, en siffra som vägrar sjunka.

Med tanke på vad hon och hennes regering åstadkommit är de höga förtroendesiffrorna något av ett mysterium. Men gåtans lösning står kanske inte att finna hos Andersson utan hos oppositionen. Dess svaghet framstår alltmer som Magdalena Anderssons främsta styrka.

Läs även: Skogkär: Samhället är inte alltid starkare än gängen