Från det tidiga 1900-talets litterära giganter som förespråkade utplånandet av massornas fattigpatrask till nazisternas slutgiltiga lösning av judefrågan har de intellektuella ofta ställt sig på mördarnas sida. I drängtjänst hos de framväxande nationalstaternas drömmar om etnisk renhet eller i girig jakt på akademiska positioner. Och skillnaden mellan dagens amerikanska universitet och Tysklands under kriget är kanske mindre än man tänker sig, skriver Andrzej Koraszewski.

För nästan hundra år sedan skrev den franske författaren Julien Benda att de som gick i spetsen för den intellektuella sfären introducerat en ”era av politiskt hat”. År 1927, sex år innan Hitlers valseger i Tyskland, fruktade han att även den intellektuella eliten i Frankrike krattade manegen för extremhögerns seger.

Ordförandena för MIT, University of Pennsylvania och Harvard hade svårt att besvara frågor om uppmaningar till folkmord. Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT/Janerik Henriksson/TT (montage) 

Redan för 100 år sedan flörtade progressiva giganter med idén om massmordslösningar.

Koraszewski:  Det intellektuella avantgardets moraliska haverier

Kan den som reagerar med avsky på vandaliserade judiska gravar, Hitlerhälsningar och marscherande nazister, vara antisemit? Kanske inte, men den som inte lär sig känna igen de antisemitiska myter som återanvänds när Israel kommer på tal, ofta enligt ett sovjetiskt propagandaschema som utmålar Israel som de nya nazisterna, är långt ifrån vaccinerad mot antisemitismens virus, skriver Andrzej Koraszewski.

Flera gånger när jag rynkat pannan åt påståenden från personer som jag känt mer eller mindre väl, har jag fått samma fråga: Tror du att jag är antisemit? I denna fråga doldes ironi, ilska och motstånd. Låt mig besvara frågan, ett svar riktat till en fiktiv karaktär, ett konglomerat av många olika människor, samtidigt som det i den konkreta verkligen inte är någon enda av dem.

En ny hakkorsepidemi sveper över världen. Foto: Matt Hrkac (CC BY 2.0)

Naturligtvis är du inte antisemit som sådan, men du har inte vaccinerat dig mot viruset.

Koraszewski: Tror du att jag är antisemit?

Ingen politiker i Väst hävdar ”Ukrainas rätt att försvara sig” av det enkla skälet att de inte vill framstå som fånar. När det kommer till Israels rätt att försvara sig mot en nazistisk folkmordsorganisation uttalas det dock som vore det ett tecken på högtstående moral. Men ska Väst stå emot den auktoritära mentala kolonialiseringen från folkmordsideologier, en kolonialiering som ofta startar med vädjanden till antijudiskt ressentiment, krävs väldigt mycket mer än så, skriver Andrzej Koraszewski.

Jag har aldrig hört någon politiker hävda att Ukraina har rätt att försvara sig. Antagligen för att de inte vill utsätta sig själva för att bli förlöjligade. Däremot finns sådana som säger att Israel har rätt att försvara sig, och verkar se det som bevis på deras höga moral. I själva verket säger de bara att även judar har rätt att försvara sina liv. Vilket för vissa uppfattas just som ett bevis på deras djupa humanism, medan för det för andra ses som brottsligt mot lagar och normer, för vem har hört talas om något sådant?

Hamas 25-årsjubileum i Gaza samlade tiotusentals firande 2012. Foto: Hadi Mohammad (CC BY 4.0)

Politikerklassen och västvärldens medier måste upphöra att sprida kolonialiseringens budskap.

Koraszewski: Hamas och att avkolonialisera förslavade sinnen

Myten om judars svekfullhet och grymhet mot barn är ett tusenårigt narrativ som avspeglar sig i journalisters och kyrkliga potentaters beredvillighet att utan eftertanke sätta tilltro till palestinska anklagelser om israeliska övergrepp. Detta även när anklagelserna kommer från organisationer inpyrda av judehat och med en historia av uppenbara propagandalögner, skriver Andrzej Koraszewski.

Den hastighet med vilken världen tycks svälja ”information” om judarnas kriminella natur är ett bevis på kraften hos de fördomar som överförs via kultur, religion, ideologi, litteratur, familj och vänner.

Urgamla antijudiska föreställningar styr beredvilligheten att tro på anklagelser om israelisk grymhet. Ill/Foto: Charles Lucien Léandre (public domain) / Ariel Schalit/AP/TT 

Anklagelser om judisk grymhet har en kulturell klangbotten och tas snabbt för sanning.