När Sovjetunionen tvingades lämna Afghanistan var det en vitamininjektion för islamismens och barbariets drömmar om kalifat och totalitarism. Men även Kina och Ryssland vädrar auktoritär morgonluft, och såväl vänster som höger i Väst faller för barbariets locktoner. Och efter 7 oktober har Israel blivit civilisationens kanariefågel i kolgruvan, skriver Andrzej Koraszewski.

När Sovjetunionen gick in i Afghanistan i februari 1979, bestämde sig president Jimmy Carter och hans nationelle säkerhetsrådgivare Zbigniew Brzezinski lustigt nog för att leverera vapen till afghanska mujahedin. Några år senare jagades de sovjetiska trupperna ut ur landet.

Är Israel kanariefågeln i barbariets kolgruva? Foto: Ariel Schalit/AP/TTT

Efter 7 oktober har Israel blivit civilisationens kanariefågel i barbariets kolgruva.

Koraszewski: Civilisationernas kamp och kanariefågeln i kolgruvan

Ingen efterfrågar några dagen-efter-planer för Ukraina, men mot Israel riktas kraven ihärdigt. Under tiden ser vi förment progressiva krafter gå i armkrok med dem som borde vara deras dödsfiender. Möjligen kan Sigmund Freud förklara varför. Men jag är inte säker på om jag vill se hur alla ”dagen efter” kommer att arta sig, skriver Andrzej Koraszewski.

Medan teologiska och parlamentariska dispyter om ”dagen efter”-pillret äger rum i Polen, råder det i USA uppståndelse kring den ”dagen efter”-plan” som presenterats av Israels premiärminister Netanyahu. Efter två år av krig i Ukraina är det ingen som planerar något för ”dagen efter” eftersom en såda dag verkar alltför avlägsen. Och i Gaza ser vi allt oftare demonstrationer av Gazabor som förbannar Hamas och till och med önskar Israel en snabb seger. I London skulle sådana protester från palestinier sluta illa för dem, de skulle först attackeras av den ädla pöbeln, och därefter skulle de arresteras av den brittiska polisen.

Håller Freud nycklarna till barbariets progressivism? Foto: Sigmund Freud Museum/AP/TT / Khalil Hamra/AP/TT (montage) 

Hur ser Västvärlden ut ”dagen efter” när barbarer och progressiva gör gemensam sak?

Koraszewski: Barbariets progressivism och ”dagen efter”

Allt fler talar om de västliga demokratiernas dekadens och den nya generationens postmoderna degenerering. Men när Hamas tog folkmördandet till Israel släppte generation Z skärmarna för automatkarbinerna och gick i strid. Och om våra demokratier ska ha en framtid måste även vi bestämma för vad som är värt att riskera livet för, skriver Andrzej Koraszewski.

För över sextio år sedan satt jag och en studiekamrat från universitetet och begrundade essensen av begreppet moral. Den första tanken som slog mig var redan då att det handlar om att det finns ett ”något” som människor är beredda att riskera sina liv för. Vi hade då ingen aning om att vi skulle kommat att bli ett par, och än mindre att vi skulle återkomma till den här frågan åtskilliga gånger under årtiondena.

Leder oss kärnvapenskräcken till att ge upp för skurkstater i framtiden? Foto: National Nuclear Security Administration / Nevada Site Office (Public domain)

Vad är människor i dagens Väst beredda att slåss och riskera livet för?

Koraszewski: Moralen och kärnvapenkriget

Från det tidiga 1900-talets litterära giganter som förespråkade utplånandet av massornas fattigpatrask till nazisternas slutgiltiga lösning av judefrågan har de intellektuella ofta ställt sig på mördarnas sida. I drängtjänst hos de framväxande nationalstaternas drömmar om etnisk renhet eller i girig jakt på akademiska positioner. Och skillnaden mellan dagens amerikanska universitet och Tysklands under kriget är kanske mindre än man tänker sig, skriver Andrzej Koraszewski.

För nästan hundra år sedan skrev den franske författaren Julien Benda att de som gick i spetsen för den intellektuella sfären introducerat en ”era av politiskt hat”. År 1927, sex år innan Hitlers valseger i Tyskland, fruktade han att även den intellektuella eliten i Frankrike krattade manegen för extremhögerns seger.

Ordförandena för MIT, University of Pennsylvania och Harvard hade svårt att besvara frågor om uppmaningar till folkmord. Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT/Janerik Henriksson/TT (montage) 

Redan för 100 år sedan flörtade progressiva giganter med idén om massmordslösningar.