<p>Sverige består till största delen av skog och skogsbruk är en av landets största exportindustrier. Men i stället för att gynna denna viktiga arbetsgivare för landsbygden tyngs näringen allt mer av byråkrati och annat krångel, inte minst från EU-tjänstemän som inget vet om svensk</p>

<div>
 <table>
  <tbody>
   <tr>
    <td>Ökande kostnader och utökad byråkrati för landets skogsägare</td>
   </tr>
  </tbody>
 </table>
</div>

En av Sveriges viktigaste näringsgrenar tyngs ständigt av byråkrati och annat krångel

Törnvall: Allt mer byråkrati för skogen

<p>Sjukdomar får ofta namn efter länderna där de uppstått, som spanska sjukan. Den svenska sjukan som drabbar grannländerna handlar om gängkriminalitet på export. Om utvecklingen ska kunna brytas krävs politiker som tänker på landets bästa, inte på flest röster i nästa val, skriver Björn Törnvall.</p>

<p><strong>Efter första världskriget</strong> härjades världen av en smittsam och dödlig influensa, som kom att kallas Spanska sjukan, antagligen för att den först uppmärksammades i Spanien, men pandemins verkliga ursprung är fortfarande okänt.</p>

Dansk polis undersöker brottsplatsen där en man sköts ihjäl och där svenska kriminella tonåringar förmodas ha utfört dådet Foto: Johan Nilsson/TT

Vi behöver politiker som tänker på landets bästa

Törnvall: Svenska sjukan, nu på export

<p>Det är inte rödlistning som kan vidmakthålla en fungerande älgstam, utan en återgång till det tidigare systemet med älgskötselområden, som fungerade alldeles utmärkt, menar Björn Törnvall.</p>

<p><span style="font-weight: 400;">Den så kallade rödlistan är kunskapsbasen för den biologiska mångfalden i Sverige. Den revideras vart femte år och är en ovetenskapligt sammanställd lista över de observationer som intresserade personer skickar in till Sveriges Lantbruksuniversitets artportal. Informationen klassificeras av Naturvårdsverket efter hur stor risken är, för att arten skall komma att dö ut inom Sveriges gränser.</span></p>

Törnvall: Bör älgen rödlistas?

<p style="font-weight: 400;"><strong>Att det saknas pengar för statliga uppköp av skog i Värmland borde inte ses som ett kritiskt problem. Problemet är tvärtom att förstatligade skogar ses som en lösning alls, detta i en situation där det sedan länge är mycket oklart om skogsägarna verkligen äger sin egen skog, skriver Björn Törnvall.</strong></p>

<p><strong>Jag läser den 15 maj 2024</strong> på förstasidan i Nya Wermlands Tidningen i stor fetstil rubriken ”Pengar för skydd av skog snart slut för i år”. Detta trots att inte ens halva året har gått. I artikeln följer NWT upp med att <em>”Skyddsvärd skog riskerar att avverkas på grund av pengabrist. Anledningen är att Skogsstyrelsen i Värmland fått 6,6 miljoner för att skydda skog, en halvering jämfört med i fjol”</em>.</p>

Är våra skogar på väg att socialiseras? Foto: Fredrik Sandberg/TT / Janerik Henriksson/TT

Vi behöver en skogspolitik som säkerställer den grundlagsskyddade äganderätten till skogen.