Allt fler svenskar, särskilt inom högern, knyter näven i fickan snarare än säger vad de faktiskt tycker och tänker. Rädslan för det offentligas straffdomar är för stor. Men de samhällsproblem vi har i landet kan inte lösas om vi inte talar om dem, skriver Björn Törnvall.

Vad har hänt med det förr så trygga Sverige? Polisens officiella siffror över skjutvapenvåldet i Sverige under 2023 visar totalt 363 så kallade ”skjutningar”. Dessa resulterade i 53 döda och 109 skadade. I början av 2024 har redan minst fyra personer dödats och fem skadats i dessa skjutningar. Till dessa förskräckliga siffror kommer ett ökande antal sprängdåd, där människor också dödas och skadas.

Har svenskarna blivit rädda för att säga sin mening? Foto: Ray in Manila (CC BY 2.0 DEED)

Allt fler svenskar knyter näven i fickan och vågar inte säga sin mening.

Törnvall: Varför vågar vi inte säga vad vi tycker?

Artskyddsförordning och miljöbalk tolkas på ett sätt som i praktiken innebär att skogsbrukarna inte längre äger sin skog, vilket utgör ett allvarligt hot mot landets viktigaste exportprodukt och på sikt mot såväl investeringsviljan som branschens framtid, skriver Björn Törnvall.

Äganderätten hotas alltmer, trots att den är en grundbult för vårt välstånd i dagens Sverige. Därför är skyddet av äganderätten till den svenska skogen särskilt viktig. Skogssektorn står för cirka 10 procent av varuexporten, men eftersom skogsindustrin förädlar inhemska råvaror med hjälp av inhemsk energi och arbetskraft, får nettoexporten från skogen en mycket större betydelse för handelsbalansen och därmed landets ekonomi, än alla andra exportbranscher.

Det har blivit allt krångligare att driva skogsbruk. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Miljöbalkens vidöppna dörrar för maktmissbruk måste täppas till för landets skull.

Törnvall: Attacken mot äganderätten är ett hot mot vårt välstånd

Justitiekanslern, samma myndighet som tidigare hotat Karl Hedin med att vägra att besvara hans brev nar han sökte upprättelse, ska nu än en gång granska fallet. Detta eftersom Hedin lämnat in en skadeståndsansökan mot staten. Jag kommer att följa hanteringen med intresse, skriver Björn Törnvall.

Jag har med stort intresse följt reaktionerna i media efter att företagsledaren Karl Hedin via sin advokat Sven Severin måndagen den 29 januari 2024 lämnade in sin begäran om skadestånd från staten om 8,3 miljoner, till Justitiekanslern (JK).

Karl Hedin har begärt skadestånd från svenska staten. Foto: Pontus Lundahl/Henrik Montgomery/TT (montage)

Fallet som GW Person kallat ett ”rättsövergrepp” ligger nu åter på JK:s bord.

Törnvall: Hedinfallet ”ett betydande rättsövergrepp”

Den i Sverige allt vanligare vägran att ta emot kontanter handlar inte som i Sovjet om bristande tillit till valutan, utan om bekvämlighet. Kontanthatering är dyr. Men i en krissituation kommer den att ställa till problem, noterar Björn Törnvall.

Handel med varor började i bytesekonomier. I en sådan måste jag, för att kunna sälja en vara, hitta en köpare som är beredd att betala med något jag vill ha. Detta fungerar mellan enskilda eller möjligen inom en mindre bygemenskap.

Uttagsautomater blir en allt ovanligare syn i stadsbilden. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur ska vi betala för varor och tjänster utan el och internet är det tänkt?