Erik Lidström, i sin kritik av konservatismen, missar konservatismens organiska samhällsanalys där de immateriella värdena står ovan de materiella, och där den politiska och moraliska kompassens källa måste sökas i etablerad religion, snarare än i individen, skriver Jakob E:son Söderbaum.

Erik Lidström bjuder med sin artikelserie om moderna ideologier i Bulletin in till diskussion om vad de olika ideologierna står för. Han gör detta genom att föreslå egna tolkningar av dessa ideologier och deras relationer sinsemellan med inspiration från ekonomen Thomas Sowell. Detta lockar förstås andra belästa inom de berörda ämnesområdena att dela med sig av sina eventuellt avvikande uppfattningar, och på detta vis sporras en i Sverige mycket välbehövlig intellektuell politisk debatt.

Thomas Hobbes Leviathan ligger I grunden för både liberal och konservativ samhällsyn. Foto: Privat / Abraham Bosse (public domain)

Erik Lidström, i sin kritik av konservatismen, missar konservatismens organiska samhällssyn och de materiella värdenas primär.

DEBATT: Konservatismens organiska samhällsanalys

På nationaldagen publicerades en märklig debattartikel i Aftonbladet som tycktes dra alla icke-vita över samma kam av förtryck, därtill renons på konkreta problem att åtgärda. Författarna borde snegla åt USA, där diskussionen faktiskt nyanserats, skriver samhällsdebattören Ulf Lönnberg.

Begreppet POC, som ska utläsas Persons of color, används i USA och avser alla som inte anses vara vita. Sedan 2010-talet har begreppet POC etablerats som bred definition av icke-vita också i Kanada, Storbritannien och Australien.

Ulf Lönnberg anser att USA kommit längre i diskussionen kring diskriminering. Foto: Privat / Adam Ihse/TT

Om förtryck av rasifierade ska åtgärdas krävs konkreta problembeskrivningar – inte daterade begrepp. 

DEBATT: Ta av er offerkoftorna Svenska POC:s!

Såväl anhängare som motståndare till marknadsskolan säger sig vara för valfrihet i skolan. Men valfriheten betyder inget för den oinformerade, och blir relevant först efter utbildning. Den som vill ha en likvärdig och kompensatorisk skola måste göra upp med idén om valfrihet, skriver läraren Rickard Öhman.

I debatten om hur skolan ska förändras framförs “valfrihet” som en princip som många stöder och vill ha kvar. Även motståndare till marknadsskolan hävdar att de är för valfrihet. Men tänk om valfriheten faktiskt leder till mindre likvärdighet? Det viktigaste är att skolan är likvärdig och kompensatorisk. Valfriheten i skolan gör samhället mindre demokratiskt och mer orättvist.

Dagens debattör Rickard Öhman är lärare. Foto: Privat / Foto: Gorm Kallestad/TT

Den som vill ha en likvärdig och kompensatorisk skola måste göra upp med idén om valfrihet, skriver läraren Rickard Öhman.

DEBATT: Valfrihet undergräver den likvärdiga skolan

Det blir allt vanligare att liberaler försöker lägga beslag på Burke och hans tankegods, men den konservative lärofadern kände sig isolerad i sitt liberala parti, och hans fokus på tradition och organiskt framvuxna ordningar är inte liberalism, skriver Jakob E:son Söderbaum.

Då och då påstås det i svensk samhällsdebatt att konservatismens lärofader Edmund Burke (1729-1797) var liberal. En som gör detta återkommande är Erik Lidström på Bulletin, senast den 13/6 i artikeln <a href="https://bulletin.nu/lidstrom-klassisk-liberalism-fran-burke-till-sowell">”Klassisk liberalism: från Burke till Sowell”. </a>Men även om Burke var en anhängare av frihet så var han inte någon liberal i egentlig mening. Konservatismen är inte heller en inriktning inom liberalismen.

Dagens debattör Jakob E:son Söderbaum hävdar med bestämdhet att Edmund Burke var konservativ. Foto: Privat / James Barry (public domain)

Liberalers försök att lägga beslag på konservatismens anfader håller inte vatten.