Det nuvarande systemet med valsedlar missgynnar mindre partier och kandidater som riskerar att marginaliseras. Därför lanserar vi nu Demokratilistan – en gemensam valsedel för partier utanför riksdagen inför valet 2026. Det skriver Andreas Sidkvist och Sophia Keivanlo från partiet MoD.

Inför riksdagsvalet 2026 står Sverige vid ett vägskäl. Det nuvarande valsedelsystemet är ineffektivt, ohållbart och orättvist. Nästan 98 procent av de <a href="https://www.dn.se/debatt/700-miljoner-valsedlar-i-soptunnan-helt-i-onodan/">710 miljoner</a> valsedlar som trycktes 2022 gick direkt till återvinning. Riksdagspartierna får sina valsedlar tryckta och distribuerade på skattebetalarnas bekostnad, medan småpartier behöver stå för allt själva.

Sophia Keivanlo och Andreas Sidkvist, vice ordförande respektive ordförande för partiet MoD. Montage. Foto: Pressbild/Johan Nilsson/TT

”En chans att rösta på kandidater och partier som annars riskerar att marginaliseras”

DEBATT: Demokratilistan – för ett rättvisare riksdagsval 2026

Att skriva och säga vad man vill står var och en fritt, men det är inte en mänsklig rättighet att få sin debattartikel publicerad. Bulletin har däremot ett journalistiskt ansvar att inte publicera rent nonsens. Det skriver Pontus Bergendahl från Återställ Våtmarker i en replik till en tidigare debattartikel. Bulletin svarar.

För filosofen Ludwig Wittgenstein, som studerade språkets gräns i hela sitt liv, spelade ordet nonsens en viktig roll. Inte som ett skällsord, utan som en beskrivning när språket imploderar och dess meningsbärande roll försvinner. Meningarna och orden blir obegripliga.

Pontus Bergendahl och aktivister från Återställ Våtmarker utanför Riksdagen. Foto: Pressbild/Samuel Steén/TT

Återställ Våtmarker: ”Vad var syftet med att publicera artikeln?”

REPLIK: För yttrandefriheten, skärp debatten Bulletin

När möjligheten till spårbyte för asylsökande som fått avslag dras in innebär det konsekvenser för svensk ekonomi. Dessutom är det tveksamt om det är förenligt med Sveriges internationella åtaganden. Har vi råd att förlora människor som bidrar och företag som bygger vår välfärd? frågar sig juristen Arvand Askari.

Möjligheten att ansöka om arbetstillstånd genom så kallat spårbyte har länge utgjort en ventil för de som fått avslag på sin asylansökan.

Migrationsminister Johan Forssell (M) och debattören Arvand Askari. Foto: Anders Wiklund/TT/Privat

”Har Sverige agerat i strid med sina egna värderingar och åtaganden?”

DEBATT: Spårbyte för asylsökande slopas – konsekvenser väntar

Unga män döms för våldtäkt utan teknisk bevisning – bara ord mot ord. I fängelset bryts de ner istället för att rehabiliteras. Detta är ett tecken på att rättsstaten vacklar, skriver Kada Karlsson.

Han är 19. Eller 22. Kanske 26. Någonstans mellan pojke och man. Pluggar, jobbar, börjar livet – tills allt vänds upp och ner. Han döms för våldtäkt, utan teknisk bevisning, utan vittnen. Bara två berättelser – och hans väger lättare.

”Samtyckeslagen måste tillämpas med större rättssäkerhet – bevisbördan får inte reduceras till en tolkningsfråga”, skriver Kada Karlsson. Foto: Privat/Henrik Montgomery/TT

”Vi måste börja lyssna – innan fler går sönder i tysthet”