Nog är det fint att rädda klimatet – men det är ju inte det enda fina här i världen. Detta skriver Moderaternas Jan Ericson, Lars Beckman, Sten Bergheden, Crister Carlsson och Kjell Jansson.

Agenda 2030 är ett dokument som antogs av FN:s generalförsamling 2015, och mål för att genomföra det antogs av riksdagen 2020. Agenda 2030 innehåller 17 olika mål. Exempelvis:

Tidöpartierna har gett Sverige en mer välavvägd miljöpolitik. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”...klimatpolitiken ska genomgå ordentliga konsekvensanalyser, bedömas allsidigt, vara faktabaserad och kombineras med ett värnande av svensk konkurrenskraft.”

DEBATT: Med Tidöavtalet slipper Sverige extrem klimatpolitik

Europas ledare har slösat bort tid på gröna idiotprojekt medan konkurrenskraften raserats. Nu får vi betala priset för svaghet, skriver Oskar Lindström om EU:s avtal med USA.

EU:s handelsavtal med USA: USA ökar sin tull på europeiska varor till 15% medan amerikanska varor och tjänster får fortsätta exporteras till EU till samma låga tull som förut, i genomsnitt ungefär 2,7%.

Ursula von der Leyen och EU har ägnat sig åt gröna idiotprojekt skriver Oskar Lindström. Till höger  Anders Teljebäck (S) från Västerås, Peter Carlsson, Northvolts vd, Mikael Damberg, dåvarande närings- och innovationsminister (S), vid en pressträff 2017 om Northvolt. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT/AP

”Medan EU har fokuserat på Taxonomin, GDPR och högre skatter på energi så har USA utvecklat AI.”

DEBATT: Gröna idiotprojekt gjorde EU svagt i förhandlingen med USA

Omvärlden förstår inte hur Iran fungerar, vilket även gäller exiliranier. Man tjatar om att kronprinsen ska ena oppositionen, men den riktiga oppositionen utgörs av de iranska minoriteterna. Det skriver Mosa Sebdani &amp; Daron Karaki.

Så svag som den Islamiska republiken Iran är nu har den aldrig varit, men mångas hopp om en ny revolution och konungens återkomst verkar inte bli av. Var det någonsin ett realistiskt scenario?

Hatar verkligen iranierna sin regim? Foto: Vahid Salemi / TT

DEBATT: Iran – glöm kungen, fokusera på minoriteterna

Inför höjningen den 1 juli verkar debatten om reduktionsplikten fullständigt ha försvunnit. Det är förvånande, då frågan är betydligt mer komplicerad än att bara handla om minskade utsläpp, skriver Leif Kullberg.

Inför riksdagsvalet 2022 gick debatten om drivmedelspriser och reduktionsplikten (inblandning av biodrivmedel) hög. Reduktionsplikten var då 7,8 procent för bensin och 30,5% för diesel och S/MP-regeringen hade för avsikt av stegvis höja reduktionsplikten för diesel till 60 procent.

”Betydligt mer komplicerad fråga än att bara minska utsläpp”