Magnus Lagerkvist hävdade den 22 september att antalet kommuner i Sverige bör minska. Stig Fölhammar svarar honom här med att antalet kommuner borde snarare öka, men däremot borde kommunernas arbetsuppgifter minska.

I en <a href="https://bulletin.nu/debatt-antalet-kommuner-maste-minskas-kraftigt">debattartikel den 22 september</a> anför Magnus Lagerkvist att antalet kommuner måste minska och effektiviteten öka. Staten finansierar idag 40% av kommunsektorn och andelen kommer enligt Lagerkvist att öka till 50%, om ingen effektivisering genom sammanläggning av kommuner sker. Detta är enligt min uppfattning feltänkt. Det är inte antalet kommuner som är problemet, det är antalet uppgifter som staten har skyfflat över på kommunerna som är problemet!

Kommunhuset i Klippan Foto: Johan Nilsson/TT

Staten har skyfflat på kommunerna arbetsuppgifter utan att betala

DEBATT: Fler kommuner, men färre arbetsuppgifter

Varför ska vi behöva leva i ett samhälle som förnekar uppenbara fakta, där kön betraktas som en social konstruktion, frågar sig Jan Lysén.

I filmen Life o Brian av Monty Python från 1979 finns en berömd scen, där en av männen i rebellgruppen mot romarna önskar <a href="https://www.youtube.com/watch?v=4b6-oE55vdM">vara kvinna</a> och kunna få barn. Han känner sig förtryckt, när de andra påpekar att han inte har någon livmoder. Till slut kommer gruppen överens om att de ska kämpa för hans rätt att kunna få barn, även om han inte kan det, vilket inte är hans fel, inte ens romarnas fel – men ändå som en symbolisk kamp mot romarnas förtryck. Slutrepliken lyder, att detta blir hans symboliska ”kamp mot verkligheten.”

Nyfödda barn ”tilldelas” inte könstillhörighet på grund av social konstruktion, utan på grund av lätt påvisbara fakta Foto: Christine Olsson/TT

Könstillhörighet är inte en social konstruktion

DEBATT: Juridiskt kön – en kamp mot verkligheten

Av data från Brå:s årliga rapporter om hatbrott med rasistiska motiv framgår att utsattheten för sådana brott minskat kraftigt. Ett undantag från den goda utvecklingen syns dock för judar. För denna grupp tycks utsattheten ha ökat, skriver Jan Weiner.

I en <a href="https://www.expressen.se/ledare/carolin-dahlman/nej-sverige-ar-inte-alls-tokrasistiskt/">krönika i Expressen</a> den 19 juli på ämnet rasism skriver Carolin Dahlman: ”Självklart finns det individer som har fördomar och man kan tyvärr se en viss ökning av hatbrotten.” Denna utsaga refererar till <a href="https://bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/hatbrottsstatistik/hatbrottsstatistik-2008-2018.html">information på Brottsförebyggande rådets (Brå:s) hemsida</a> om hatbrott. På denna informationssida finns bland annat en figur som visar att antalet polisanmälda hatbrott med främlingsfientliga/rasistiska motiv ökat mellan 2008 och 2018. Den begränsning som Brå gjort avseende tidsperiod har med metodförändringar att göra.

Spår efter två brandbomber kastade mot gravkapellet på Malmös judiska begravningsplats 2017 Foto: Johan Nilsson/TT

Brå:s statistik visar en tydlig minskning av antalet hatbrott, men för judar ökar de

DEBATT: Hatbrotten minskar, men inte mot judar

I över ett tusen år har Sverige varit en monarki, och just i år, 2023, då den nuvarande kungen i Sverige har suttit på tronen i 50 år, sitter kungen mycket säkert på tronen. SOM-institutet vid Göteborgs universitet visade i sin senaste mätning att stödet för att införa en republik i Sverige är lägre än på 20 år. Det Svenska Folket verkar ha ett stort förtroende för kungen och speciellt för hans dotter, kronprinsessan Victoria, skriver Armin Firouzbakhsh.

Sveriges monarki är en av de äldsta i världen. Monarkin är också en viktig bärare av vår gemensamma historia, vårt kulturarv och svensk identitet.

Kungen på silvertronen vid riksdagens högtidliga öppnande 1974 Foto: Leif R Jansson/Scanpix/TT

Både folket och en majoritet i riskdagen vill behålla kungahuset