En bild med en flicka som bär hijab står att finna under rubriken ”Vad är jämställdhet?” på Jämställdhetmyndighetens webbsida. Anser myndigheten att sharias syn på kvinnor är förenlig med jämställdheten i Sverige? frågar sig Caroline Thelning.

Jämställdhetsmyndigheten använder en flicka med hijab för att illustrera ordet ”jämställdhet” på <a href="https://jamstalldhetsmyndigheten.se/fakta-om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet/">sin webbplats</a>. Tanken kan vara att signalera inkludering, men i praktiken signalerar bilden något helt annat: exkludering. Mer specifikt exkludering från det svenska juridiska systemet som skyddar barns rättigheter och friheter.

Caroline Thelning och skärmdump från Jämställdhetsmyndighetens hemsida. Bild: Privat/Faksimil jamstalldhetsmyndigheten.se

Bild på flicka med hijab används för att illustrera ”jämställdhet”

DEBATT: Stödjer Jämställdhetsmyndigheten kvinnors underordning?

Problemet med DEI-initiativ är inte mångfalden i sig. Men när det övertrumfar meritokrati som grundvärde urholkar det snarare den rättvisa värld vi försöker eftersträva, skriver Paul Holmgren.

I jakten på en rättvisare värld riskerar vi att underminera dess grundvalar.

”Det vi behöver är inte att överge mångfald som värde – utan att återupprätta meritokratin”

DEBATT: DEI-systemets svagheter

Rättssäkra bedömningar kan inte vila på en magkänsla. Men i Sverige har beviskraven gällande sexualbrott i praktiken sänkts till minimum, i och med införandet av samtyckeslagen. För rättsstatens fortsatta legitimitet krävs ett återvändande till grundläggande rättsprinciper.

I Sverige kan du idag dömas för sexualbrott – inklusive våldtäkt och oaktsam våldtäkt – utan teknisk bevisning, utan vittnen och utan erkännande. Det räcker med en berättelse från målsäganden, ibland kompletterad med ett stöduttalande från en kompis. Domstolen avgör sedan skuld genom det rättsliga verktyg som kallas trovärdighetsbedömning. Men hur pålitligt är det egentligen?

”Att ta sexuella övergrepp på största allvar är självklart. Men rättssäkerheten måste vara lika viktig.”

DEBATT: När rättvisan vilar på magkänsla

När kemikalien Bovaer nu ska ges till kor för att få dem att fisa mindre görs det utan vetskap om det är farligt för oss människor eller inte. Samtidigt finns det en naturlig metod för ändamålet – som är mer effektiv, skriver Tommy Pettersson.

De flesta av oss vet att om man stoppar gifter i de djur vi äter eller sprayar det på de växter vi äter så kan det följa med in i våra kroppar och skada oss också. Ett tydligt exempel är hur man har gett antibiotika till djur för att förebygga sjukdomar, vilket gjort att antibiotikan har förts över till oss och är en av orsakerna till att vi idag har antibiotikaresistenta bakterier.

Bovaer ska få kor att fisa mindre • ”Finns naturliga sätt med bättre verkan”