Genom att höja riksnormen så höjer den nya regeringen även försörjningsstöden med 8,26 procent. Detta lägger en tung börda på redan pressade kommuner och gör steget från bidragsförsörjning till arbete ännu större, skriver dagens debattörer Åsa Tallroth och Lennart Göranson från Medborgerlig Samling.

I början av november beslutade den nya regeringen att från den första januari höja riksnormen – och därigenom även nivån på försörjningsstödet – med <a href="https://www.regeringen.se/artiklar/2022/11/riksnormen-for-2023-faststalld/" target="_blank" rel="noopener">8,26 procent</a>. En enorm höjning som står i bjärt kontrast mot retoriken i valrörelsen, där man upprepade gånger påtalade att det måste löna sig att gå från bidrag till arbete.

Dagens debattörer Åsa Tallroth och Lennart Göranson från Medborgerlig Samling. Foto: Pressbilder / 	Fredrik Sandberg/TT

Försörjningsstöden högs från nästa år långt mer än några löneökningar kommer att hamn på i avtalsrörelsen.

DEBATT: Regeringens svek mot arbetslinjen

<div>Problemen i vården handlar inte om brist på vårdpersonal, utan om en organisation som inte låter personalen, från överläkare till undersköterskor, göra sitt jobb. Regionerna måste avskaffas och sjukvården förstatligas, skriver Magnus Lagerkvist och listar därutöver ett antal förslag till åtgärder.</div>

Winston Churchill brukade säga att om han skulle tala i två timmar kunde han börja med detsamma. Skulle han tala i fem minuter ville han däremot förbereda sig en vecka. Detsamma gäller analyser och slutsatser. Kan man inte uttrycka kärnan kort och koncist vet man inte vad man pratar om. Sjukvården har haft konsulter och rådgivare som studerat och analyserat detaljer för stora pengar utan att det haft någon effekt. Tvärtom. Konsulterna på Nya Karolinska lanserade ”Värdebaserad vård” där bara konsulterna kostat över miljarden och inte lett någonstans eller snarare fel. Västernorrlands Region anlitade en norsk konsultfirma för 54 miljoner som inte heller det ledde någonstans.

Dagens debattör Magnus Lagerkvist listar förslag för sjukvården. Foto:  Zhang Guangjuan / Amir Nabizadeh/TT

Problemen i vården handlar inte om brist på vårdpersonal, utan om en organisation som inte låter personalen göra sitt jobb.

DEBATT: Sjukvårdskrisen har enkla lösningar

Sverige domineras i grunden och sedan länge av socialistiskt och liberalt tänkande, två idéströmningar som grundar sig i utopier och abstraktioner. Konservatismen baserar sig istället i historia, mänsklig erfarenhet och det konkreta och verkliga, men är trots detta inte i sig förändringsfientlig, socialisters och liberalers fultolkningar till trots, skriver Andreas Röyem.

I Sverige har vi gått ifrån den ena extrema hållningen till den andra, vi tycks ha åsikter och hållningar som mode. Och precis som mode är för de flesta, så blir det inget djupare av våra åsikter. De är inte genomtänkta och vi har inte jämfört dem med tidigare situationer i historien för att se ifall vi kan lära oss något av dem. Det som tycks vara viktigt med våra åsikter är att vi hänger med i svängarna och åsiktsmodet.

Edmund Burke och dagens debattör Andreas Röyem. Målning: James Barry  (1741–1806), Foto: Ola Andersson 

Bilden av konservatismen som i sig förändringsfientlig är en socialistisk och liberal fultolkning enligt dagens debattör.

DEBATT: Till konservatismens försvar

Föreställningen om att sekularismen går mot oundviklig seger är rent önsketänkande. Människor tror det föräldrar fostrar dem till, och religiösa leder det demografiska racet över sekulära med råge. Och mängden russinplockade studier till religionens fromma bara ökar, skriver Staffan Marklund.

I flera hundra år har det sagts att religionen är på utdöende. Vetenskaplig analys pekar dock i motsatt riktning – framtiden lär bli from.

Staffan Marknlund menar att framtiden blir from. Etiopisk-ortodoxa firar årets Meskel-festival. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Föreställningen om att sekularismen går mot oundviklig seger är rent önsketänkande, vetenskaplig analys pekar i motsatt riktning.