Våld i nära relationer bland unga är ett viktigt samhällsproblem, men åtskilliga studier visar att flickor och pojkar tycks ha olika åsikt om vad som räknas som våld, liksom att en del unga generellt tycks räkna även normala gräl som våld. För att tackla problemet krävs bättre forskning, skriver Madeleine Persson och Magnus Falkman.

Stiftelsen Allmänna barnhuset släppte nyligen en <a href="https://allmannabarnhuset.se/product/vald-i-ungas-nara-relationer-och-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2/" target="_blank" rel="noopener">rapport om våld i ungas relationer</a>. Resultatet visar att 38 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna som går i nionde klass och som haft en relation, utsatts för någon form av våld i nära relation. Även studier från <a href="https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2018-06-15-brott-i-nara-relationer-bland-unga.html" target="_blank" rel="noopener">Brottsförebyggande rådet</a> påvisar att avsevärt fler tjejer än killar uppger att de utsatts för våld från en nuvarande eller tidigare partner.

Dagens debattörer Madeleine Persson och Magnus Falkman. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Unga män och kvinnor tycks ha olika definitioner på vad våld är för något.

DEBATT: Könsskillnader och ungas våld i nära relationer

De senaste decenniernas skolreformer har skapat en pseudomarknad för pengasugna skojare och riskkapitalister. Men skolan är en investering i vår gemensamma framtid som måste styras i samhällets intressen och inte via förmenta ”skolval” eller okunniga kommunalpolitiker, skriver Björn Schaerström.

Det har nu gått drygt tre decennier sedan de tre skolreformerna; kommunalisering – friskola – fria skolvalet. 30 år av konkurser, tvångsnedstängningar, juridiska processer, förslösade skattepengar, dykande kunskapsnivåer och drabbade elever. 30 år av en splittrande, snårigare, trasigare och alltmer dysfunktionell skola där inget fel tycks tillräckligt stort för att någon ansvarig ska göra något åt det. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/skogkar-skolan-har-inte-heller-klarat-invandringen-2">Skogkär: Skolan har inte heller klarat invandringen</a>

Dagens debattör Björn Schaerström är kritisk till friskolereformen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skolreformerna måste rivas ut och friskolorna köpas ut och samhället återta kontrollen.

DEBATT: Ge oss en riktig skola tillbaka!

Socialdemokraternas utspel om förkortad arbetstid med fokus på vård och omsorg skulle generera högre skatter, inflation och arbetslöshet och inte mycket mer, skriver Daniel Sonesson och Erik Kärnekull från Medborgerlig Samling.

Att människor – i synnerhet inom vård- och omsorg – skulle tycka det var bra med kortare arbetstid med bibehållen lön är självklart! Emellertid återspeglar det populistiska utspel, som Annika Strandhäll gjorde i SVT i förra veckan (27/1), antingen total okunskap om grundläggande samhällsekonomi, eller så är det bara ett cyniskt utspel för att stärka Socialdemokraternas dalande opinionssiffror inför det stundande EU-valet. I sitt uttalande ignorerar Strandhäll konsekvenserna av denna illa genomtänkta idé för oss medborgare och faktiska skattebetalare.

Dagens debattörer Daniel Sonesson och Erik Kärnekull från Medborgerlig Samling. Foto: Privat / Maja Suslin/TT

S idé om arbetstidsförkortning skulle generera högre skatter, inflation och arbetslöshet.

DEBATT: Strandhälls utspel om arbetstidsförkortning är vettlöst 

Den människoskapade delen av världens koldioxidutsläpp utgör en minimal del av de globala koldioxidutsläppen, och Sveriges del minus återupptaget i skog och mark är mikroskopiskt. Men dessa impopulära fakta leder inte till mer makt för den politiska klassen, skriver dagens debattör Olov Larsson.

Efter den kallaste perioden på 8 000 år, lilla istiden 1250–1850, har temperaturen återhämtat sig drygt 1 grad globalt, varav cirka hälften av ökningen kom innan 1945 då utsläppen av koldioxid sköt fart samtidigt som temperaturen sjönk fram till 1975. Sedan steg temperaturen igen fram till 1998 för att sedan stå stilla ända till 2016. Därefter har temperaturen stigit fram till idag. Summa drygt 1 grad på 170 år. Det här är anledningen till ”klimatnödläget”. Årsmedeltemperaturen i Sverige kan skifta 3–4 grader mellan olika år. 
 Det har uppstått en blandning av ideologi, vetenskap och politik. Vi har fått en ideologiskt driven kvasi-vetenskap med värderingar som ger goda eller onda resultat. Vi har fått politiker som drivs av den ”goda vetenskapen” som ska rädda planeten. Politikerna styr forskningsanslagen för att få ”vetenskapliga” svar som stämmer med det alarmistiska narrativet. Till slut kan de inte skilja på vad som är politik, ideologi eller vetenskap. Hela havet stormar och knallkorkarna har julafton.

Dagens debattör Olov Larsson efterlyser politiker som talar klimatalarmisterna till rätta. Foto: Privat / Christian Charisius/Christine Olsson/TT (montage)

Vi måste rösta fram politiker med relevant kunskap i klimatfrågan.