Inom konst, politik och akademi i dagens Sverige är mer eller mindre revolutionära idéer på modet, idéer som söker undergräva de mest grundläggande begrepp. Men ett stabilt samhälle måste styras av basala majoritetsvärderingar, snarare än hyperprogressiva minoriteters, skriver Johan Hallberg (MED).

Den offentliga konsten – den som vi möter i vår vardag varje dag – säger mycket om vår samtid. Traditionellt har den bestått av mäns bronsskulpturer av andra män som utfört storslagna bedrifter, samt mäns skulpturer av vackra, nakna kvinnor som symboliserat olika mytiska föreställningar om kvinnan och naturen. Dessa ser vi förstås fortfarande, även om de nu fått alltmer konkurrens av kvinnors kreativitet i stadsbilden. Ett exempel på detta är Carolina Falkholts grafitta-konst, som kan ses i var och varannan svensk stad; bilder av stiliserade och färgglada kvinnokön, uppblåsta på väggar både utomhus och inne i skolor och andra offentliga byggnader.

Dagens debattör Johan Hallberg (MED). Carolina Falkholts offentliga målningar har väckt reaktioner. Foto: Privat / Anders Wiklund/TT

I Sverige är mer eller mindre revolutionära idéer på modet, idéer söker undergräva de mest grundläggande begrepp. 

DEBATT: Ett konservativt perspektiv på kulturen

Studier visar att kvinnor är lika aktiva när det kommer till partnervåld som män, även om nivån på skador skiljer sig åt. Jourer arbetar dock utifrån att det endast är män som slår, vilket gör att de inte erbjuder hjälp till kvinnor för deras egen våldsproblematik, skriver debattörerna Magnus Falkman och Johan Rylander.

Den senaste tiden har frågan om mäns våld mot kvinnor fått stort fokus. Ett av de vanligaste förslagen till att stävja våldet är att ge de ideella kvinnojourerna större bidrag och mer resurser. Mycket tyder dock på att ett sådant förslag inte skulle ha någon större effekt.

Arbetet mot partnervåld måste angripas på ett nytt sätt, enligt Magnus Falkman och Johan Rylander. Foto Privat / Fredrik Sandberg/TT

Studier visar att kvinnor är lika aktiva när det kommer till partnervåld som män, även om nivån på skador skiljer sig åt. 

DEBATT: Mer resurser till kvinnojourer är inte svaret

Igår drog advokat Jonas Bratt en lans för kryptovalutorna, i en replik på en krönika av John Gustavsson. I dag svarar Gustavsson att missförstånden kring varför fiatvalutor har ett värde kvarstår, oavsett Skatteverkets önskan att beskatta kryptohandel.

Jonas Bratt invänder i en <a href="https://bulletin.nu/replik-krypto-ar-visst-framtiden">replik här i Bulletin</a> mot min beskrivning av kryptovalutor och deras framtid. Till att börja med är det intressant att den som invänder mot kryptovalutor – flera av vilka har kollapsat bara de senaste månaderna – tydligen enligt Bratt är en del av ”etablissemanget”. Jag hade med min utbildning kanske kunnat bli en del av ”etablissemanget”, men jag har istället sedan flera år tillbaka valt att skriva politiskt inkorrekta texter under eget namn, trots att detta bränt alla möjliga broar och kostat mig alla de karriärmöjligheter jag kunnat haft i Sverige. Hursomhelst…

Kryptovalutor är av tveksamt värde, enligt John Gustavsson. Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT

 En kryptovaluta kan när som helst drabbas av 10 000 procent inflation – definierat som en försvagning av penningvärdet. 

REPLIKSVAR: Gustavsson svarar Jonas Bratt om krypto

I en replik till en krönika av John Gustavsson argumenterar advokaten Jonas Bratt för att kryptovalutor är här för att stanna, och fyller ett stort antal behov och öppnar för en mängd möjligheter. Imorgon svarar John Gustavsson.

I en krönika <a href="https://bulletin.nu/gustavsson-kryptovalutor-ar-inte-framtiden">18 maj i Bulletin</a> upprepar John Gustavsson mediadrevets idag rådande uppfattning; att krypto är ett ”fundamentalt missförstånd”.

Dagens debattör Jonas Bratt ställer sig postitiv till kryptovalutor. Foto: Janerik Henriksson/TT / Ann Freudenthal

Allt färre betvivlar att kryptovalutor har ett mätbart värde och att de kan användas som betalningsmedel, det vill säga utgöra pengar. 