Nyttan med biobränslen är högst tveksam eftersom även dessa ger upphov till koldioxidutsläpp. Men även om vi går med på argumenten för att de ger netto noll av koldioxidutsläpp, så konkurrerar skogen som källa till biobränsle med skogen som kolsänka, skriver civilingenjören i teknisk fysik Jan Weiner.

Med syfte att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter har det lagstiftats om krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten. Den nuvarande regeringen har <a href="https://www.regeringen.se/remisser/2023/07/remiss-av-promemorian-sankning-av-reduktionsplikten-for-bensin-och-diesel/" target="_blank" rel="noopener">föreslagit en ändring i lagen</a> som innebär att kraven på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel skall sänkas i stället för att i enlighet med den nu gällande lagen höjas de närmaste åren. I den senaste <a href="https://www.svtplay.se/video/8E37R22/agenda/partiledardebatt-del-2" target="_blank" rel="noopener">partiledardebatten i SVT</a> karaktäriserade delar av oppositionen detta beslut med ord som absurt, vanvett och begravda klimatmål.

Dagens debattör Jan Weiner är civilingenjör i teknisk fysik. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Biobränslen ger CO2-utsläpp och skogen som biobränsle konkurrerar med skogen som kolsänka.

DEBATT: Tveksam klimatnytta med reduktionsplikten

Det är ironiskt att <a href="https://www.oic-oci.org/topic/?t_id=39325&amp;t_ref=26550&amp;lan=en">OIC uppmuntrar</a> till dialog istället för koranbränning med tanke på hur de behandlar oliktänkande i muslimska länder. Att driva igenom hädelselagar i Sverige ger makt till auktoritära regimer världen över, skriver Zara Kay, grundare av organisationen Faithless Hijabi.

Under de senaste veckorna har frågan om koranbränningar väckt debatt som ett resultat av den dansk-svenska högerextremisten Rasmus Paludans koranbränningar förra året och den irakiske flyktingen Salwan Momikas den 27 juni i år och senare under sommaren. Trots att båda brände koranen fick Momikas handlingar betydligt större global uppmärksamhet jämfört med Paludans. Skillnaden i upprördhet väcker intressanta frågor – varför ledde en irakiers handlingar till ett mycket starkare fördömande än när en vit högerextremist gjorde samma sak?

Dagens debattör Zara Kay om den muslimska världens reaktion på koranbränningarna. Foto: Privat / Hadi Mizban/AP/TT

Att införa hädelselagar i Sverige skulle ge makt åt auktoritära regimer världen över.

DEBATT: Vi får inte ta yttrandefriheten för given

Erik Lidström har i ett antal intressanta krönikor sökt lägga beslag på Edmund Burke för (den klassiska) liberalismens räkning. Men Edmund Burkes status som konservativ lärofader är resultatet av en lång idéhistorisk process, skriver Jakob E:son Söderbaum.

Det händer då och då att irländaren Edmund Burke missuppfattas såsom varandes en tänkare inom (den klassiska) liberalismen. Kanske beror det på att Burkes 1700-tal och de politiska frågor som han förhöll sig till under sitt tidevarv är väldigt annorlunda vår från tids samhälle och stora politiska frågor. I Bulletin har exempelvis <a href="https://bulletin.nu/author/erik-lidstrom">Erik Lidström</a> i ett flertal artiklar torgfört Burke såsom liberal. Men faktum är att det är etablerat i Sverige såväl som internationellt, inom statsvetenskapen (av bland andra Henry J Schmandt, Reidar Larsson), idéhistorien (exempelvis Andy Hamilton, Sven-Eric Liedman), och bland världsberömda konservativa tänkare (bland andra Russell Kirk, Roger Scruton), att Edmund Burke är konservatismens lärofader.

Gustav III lät sig inspireras av Burke, enligt dagens skribent Jakob E:son Söderbaum. Foto: Privat / Wolfgang-Adam Töpffer 1766–1847) (public domain)

Edmund Burkes status som konservativ lärofader är resultatet av en lång idéhistorisk process.

DEBATT: Hur Edmund Burke blev konservatismens lärofader 

Det finns inget heligt med religionernas fantasier, och i ett land där staten skilts från kyrkan finns ingen plats för politiker att böja sig för deras krav på samhället. Klipp bidragen till trossamfunden, stäng de konfessionella skolorna och skicka gud ur politiken, skriver Björn Schaerström.

Jag kände precis som Luai Ahmed (<a href="https://bulletin.nu/ahmed-ogonblicket-da-kristersson-slutade-vara-min-statsminister">Bulletin 2023-08-11</a>) den där lördagen i juli då Ulf Kristersson kallade koranen en helig skrift. Det gjorde ont, mycket ont och jag flyttade Kristersson från listan över valbara kandidater till den växande högen svenska politiker som begriper nada.

Dagens debattör Björn Schaerström är besviken på Moderaterna. Foto: Privat / Anders Wiklund/TT

Klipp bidragen till trossamfunden, stäng de konfessionella skolorna, och skicka gud ur politiken.