I vår digitala värld får människor som lever med skyddad identitet allt svårare att hantera vardagen. Tekniska system och lagstiftning måste ses över och anpassas, skriver dagens debattörer Elise Backman och David Valentin Lidvall (L).

Idag lever cirka 24 000 personer med skyddad identitet i Sverige. Det kan handla om personer som är extra utsatta eller av olika anledningar behöver skyddas. Problemet som uppstår är att det inte riktigt skapats en plan för hur vi som samhälle kan fungera inkluderande trots skyddad identitet.

Dagens debattörer David Valentin Lidvall och Elise Backman (L) vill se ökat stöd för människor med skyddad identitet. Foto: Privat/ Anna Molander / Pontus Lundahl/TT

Såväl de tekniska systemen som lagstiftningen måste ses över och anpassas, skriver dagens debattörer.

DEBATT: Skyddad identitet ska inte innebära exkludering

Dagens debattör Richard Agaeus är katolik och initiativtagare till de Clubhouse-rum som avhandlades i en tidigare krönika av Luai Ahmed, och menar att projektet beskrivits på ett felaktigt sätt. Luai Ahmed svarar på kritiken.

Luai Ahmed har <a href="https://bulletin.nu/ahmed-svenska-islamister-propagerar-for-det-framtida-kalifatet">i en krönika i Bulletin 3/6</a> granskat ett par samtal på appen Clubhouse där två personer från Hizb ut-Tahrir medverkat. Bilden vi får är att dessa samtal var en officiell kampanj som Hizb ut-Tahrir organiserade. Om man är en person som har andra möjligheter att försörja sig än att kränga rädsla till pensionärer så är man nog mer förmögen att se vad som verkligen skedde.

Dagens debattör Richard Agaeus riktar kritik mot Luai Ahmed. Foto: Privat / Skärmdump

Debattören Richard Agaeus invänder mot Luai Ahmeds beskrivning av ”Det framtida kalifatet”. Luai Ahmed svarar på kritiken.

REPLIK: Luai Ahmed har fel om ”Det framtida kalifatet” – Ahmed svarar direkt

Den alarmistiska bild som målats upp i media om klimatläget efter presentationen av IPCC:s rapporter finner inget stöd i den vetenskapliga delen där de fysiska processerna avhandlas, skriver dagens debattör Erik Särner och efterlyser en mer sansad debatt baserad på de fakta som faktiskt presenteras i IPCC:s vetenskapliga rapporter.

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är <a href="http://www.ipcc.ch/reports/" target="_blank" rel="noopener">indelad i tre delar</a>. Den första behandlar de fysikaliska processerna för den globala uppvärmningen samt underlaget för dessa, den andra effekten av den globala uppvärmningen och den tredje vilka åtgärder som kan vidtas för att mildra effekterna av uppvärmningen. Samtliga IPCC-rapporter har mottagits med svarta rubriker om vilka drastiska åtgärder som fordrades för att inte katastrofala klimatförändringar skulle inträffa. Så skrev till exempel <a href="https://rogerpielkejr.substack.com/p/how-to-understand-the-new-ipcc-report?s=r" target="_blank" rel="noopener">FN:s generalsekreterare</a>:

Debattören Erik Särner och Extinction Rebellion som kanske borde läsa IPCC-rapporter noggrannare. Foto: Privat / Leonhard Lenz (CC0 1.0)

IPCC:s vetenskapliga utvärdering av kunskapsläget ger en helt annan bild än den alarmistiska som förmedlas av media.

DEBATT: Klimatalarmismen saknar stöd i IPCC-rapporterna

Inom konst, politik och akademi i dagens Sverige är mer eller mindre revolutionära idéer på modet, idéer som söker undergräva de mest grundläggande begrepp. Men ett stabilt samhälle måste styras av basala majoritetsvärderingar, snarare än hyperprogressiva minoriteters, skriver Johan Hallberg (MED).

Den offentliga konsten – den som vi möter i vår vardag varje dag – säger mycket om vår samtid. Traditionellt har den bestått av mäns bronsskulpturer av andra män som utfört storslagna bedrifter, samt mäns skulpturer av vackra, nakna kvinnor som symboliserat olika mytiska föreställningar om kvinnan och naturen. Dessa ser vi förstås fortfarande, även om de nu fått alltmer konkurrens av kvinnors kreativitet i stadsbilden. Ett exempel på detta är Carolina Falkholts grafitta-konst, som kan ses i var och varannan svensk stad; bilder av stiliserade och färgglada kvinnokön, uppblåsta på väggar både utomhus och inne i skolor och andra offentliga byggnader.

Dagens debattör Johan Hallberg (MED). Carolina Falkholts offentliga målningar har väckt reaktioner. Foto: Privat / Anders Wiklund/TT

I Sverige är mer eller mindre revolutionära idéer på modet, idéer söker undergräva de mest grundläggande begrepp. 