Från förskolan och genom hela grundskolan förbjuds och undertrycks pojkars dragning till hårda lekar och tuffa utmaningar med standardargumentet att ”någon kan göra sig illa”. Vilket kan bli klart kontraproduktivt, skriver gymnasieläraren Therese Rosengren.

En av de unga männen som håller samhället i ett skamgrepp och får politikerna att framträda som maktlösa, frågar en elev om han vill agera kurir. Leverera saker, hämta upp något, flytta något från en plats till en annan. Ett betalt uppdrag. Eleven kommer från en stabil bakgrund och pengarna är inte det viktiga. Känslan av att befinna sig på ett riskfyllt uppdrag, utanför lagens gränser, är däremot vad som räknas. Adrenalinet, rushen, kicken. En av de maskerade lägger handen på elevens axel och säger: “Bra jobbat, bror!” Det är den yttersta valideringen. Ingenting som vuxenvärlden har att erbjuda i form av bekräftelse eller beröm, kan mäta sig med detta.

Dagens debattör Therese Rosengren är gymnasielärare. Foto: True, Ruth Smiley, 1886- Neglected girl, 1914 (public domain)

Från förskolan och genom hela grundskolan förbjuds och undertrycks pojkars dragning till hårda lekar och tuffa utmaningar.

DEBATT: Skolans kvinnliga perspektiv förtrycker pojkar

Staten Israel fyllde nyligen 75 år. Det är en stat som ofta, medvetet eller omedvetet, av omvärlden definieras och karaktäriseras av konflikt. Det är även ett land vars metamorfos saknar motstycke i jämförelse med andra nationer. För att fira 75-åringen bör vi uppmärksamma framgångssagan Israel, skriver Martin Blecher, generalsekreterare för Vänskapsförbundet Sverige-Israel.

<div>
 Hur man uppfattar staten Israel varierar. Varför man uppfattar Israel olika kan vara kopplat till hur gammal man är samt vilken kunskap man sitter inne med om såväl historisk dåtid som pågående samtid. 
</div>

Staten Israel firar 75 år i år. Foto: Pressbild / MathKnight (CC BY 4.0)

Israel fyller 75 år i år och för att fira födelsedagen bör vi uppmärksamma framgångssagan Israel. 

DEBATT: Det finns ett Israel bortom konflikt och oro 

Åtskilliga minoritetsgrupper i världen överpresterar jämfört med omgivande majoriteter, inklusive sådana minoriteter som utsatts för svår diskriminering och fattigdom. Det har inget med genetik att göra, men det är uppenbart att rasism och socioekonomiska modeller inte kan förklara olika utfall för etniska grupper. Vi måste börja tala om kultur, skriver Staffan Marklund.

Etniska grupper når i regel inte likvärdiga genomsnittliga utfall, vare sig det handlar om ekonomi, brott, hälsa eller andra parametrar. Socioekonomiska skillnader och diskriminering kan rimligen inte förklara alla dessa diskrepanser.

Staffan Marklund skriver om olika gruppers relativa framgång. Foto: Soupforone (CC BY-SA 3.0)

Åtskilliga minoritetsgrupper i världen överpresterar jämfört med omgivande majoriteter, inklusive sådana minoriteter som utsatts för svår diskriminering.

DEBATT: Alla etniska ojämlikheter kommer inte av rasism

Svenskt Näringslivs Jan-Olof Jacke tycks ha tappat intresset för kärnkraft och vill istället ha satsningar på miljöskadlig och ineffektiv vindkraft. Genom att nappa på klimatrörelsens narrativ får man en irrelevant opinionsbildning som inte gagnar näringslivet, och det är hög tid att släppa sargen såväl som lägga ner organisationen, skriver Magnus Lagerkvist.

På Svensk Vindenergis konferens Vind 2022 uttalade vd på Svenskt Näringsliv Jan-Olof Jacke att kärnkraften kan och ska man glömma. Vattenfall ska inte arbeta för mer kärnkraft. Vindkraften är i stället enligt Jacke en ”viktig komponent” i energiförsörjningen. Men det är bara ett av flera problem med vindkraften – det blåser normalt inte när man behöver den som bäst. Något vi har upplevt och får uppleva. Den levererar i bästa fall cirka 40 procent av tiden.

Magnus Lagerkvist är kritisk till Jan-Olof Jacke och organisationen han är vd för. Foto: Zhang Guangjuan / Christine Olsson/TT

Jan-Olof Jacke tycks ha tappat intresset för kärnkraft och vill istället ha satsningar på miljöskadlig vindkraft.