Cementafiaskot har just tvingat regeringen till ett försök till nödlösning. Men den är behäftad med långtgående juridiska och politiska problem. Grundproblemet är att staten länge dragit benen efter sig när det gäller tillståndsfrågor, och nu sitter man i en rävsax, anser debattören Claes Sjölin.

Vidden av Cementafiaskot verkar sjunka in hos allt fler i takt med att kritiken tilltar. Svenskt Näringsliv konstaterade snabbt att hundratusentals jobb hotas om fabriken på Gotland tvingas stänga. Till saken hör att det enligt branschföreträdare är omöjligt att täcka Cementas produktionsbortfall med import, i vart fall inom de närmaste åren. Regeringens konsultrapport håller med om att konsekvenserna av ett produktionsstopp kommer att bli orimliga för näringslivet och för tillväxten i svensk ekonomi. Så vad göra?

Debattören Claes Sjölin är kritisk till föreslagna nödlösningar på Cementakrisen. Foto: Privat

Den lösning som regeringen föreslagit för Cementakrisen är inte självklart kompatibel med rättsstaten.

DEBATT: Regeringens nödlösning för Cementa målar in staten i ett hörn

De gamla epatraktorerna har blivit a-traktorer, och vad som en gång var arbetsredskap har blivit nöjesfordon. Manipulerade fartspärrar, olycksstatistik och långa bilköer talar sitt tydliga språk – reglerna måste ändras, skriver dagens debattör Anders Carlgren.

I vår nya tid kallas lantbrukets gamla epatraktorer för a-traktorer. Det är ombyggda personbilar som får köras av blott 15-åriga ungdomar med mopedkörkort, så kallat AM-körkort. Till exempel en Porsche eller en monsterjeep typ Hummer, för båda bilmodellerna finns idag registrerade som a-traktorer.

A-traktor med dekalen ”Du har plats ett i kön”. Dagens debattör Anders Carlgren. Foto: Anders Carlgren/Yvonne Tallkvist

Manipulerade fartspärrar, olyckor och långa bilköer talar sitt tydliga språk.

DEBATT: A-traktorerna har blivit ett gissel och reglerna måste ändras

HBT-gruppen har redan nått sina mål, och används idag mest som ett politiskt verktyg för helt andra agendor. Det är hög tid att HBT-gruppen normaliseras, skriver debattören Tapani Juntunen (SD).

Jag brukar fråga mig vem det är som kommer att normalisera HBT-gruppen sist. Är det Nordiska motståndsrörelsen, svensk vänster eller rent av HBT-gruppen själv? Jag har ännu inget svar på frågan.

Tapani Juntunen Foto: Jens Mohr/Stockholms stads förtroendemannaregister

Är det kanske så att HBT-gruppen själv har intresse av att den inte normaliseras?

DEBATT: Vem kommer att normalisera HBT-gruppen sist?

Irans nye president har starka kopplingar till landets högste ledare Ali Khamenei, och Iran kommer att fortsätta på den inslagna vägen av diktatur och förtryck, hävdar debattörerna Arvin och Ardavan Khoshnood i en analys av den nye presidenten och Irans framtid under honom.

Idag installeras Ebrahim Raisi som Islamiska republiken Irans president. Detta sker samtidigt som regimen befinner sig i en allvarlig legitimitetskris. Aldrig någonsin i diktaturens historia har deltagandet i det <a href="https://besacenter.org/irans-presidential-elections-have-nothing-to-do-with-democracy/" target="_blank" rel="noopener">odemokratiska presidentvalet</a> varit så lågt. Enligt <a href="https://en.irna.ir/news/84374657/Ebrahim-Raisi-wins-Iran-presidency" target="_blank" rel="noopener">officiella siffror</a> deltog färre än 49 procent av alla röstberättigade iranier i presidentvalet i juni, och drygt 14 procent av dessa röster var ogiltiga. <a href="https://gamaan.org/wp-content/uploads/2021/06/GAMAAN-Election-Survey-2021-English-Final.pdf" target="_blank" rel="noopener">Inofficiella valundersökningar</a> pekar emellertid på ett ännu lägre valdeltagande.

Idag installeras en ny president i Teheran. Men ingen förändring är i sikte, enligt debattörerna. Foto: Amir Pashaei(CC BY-SA 4.0)/Privat

Våra debattörer analyserar Irans nye president och landets framtid under honom.