När Skansen nu tvingas stänga upp till 70 procent av sina hus och gårdar är det inte bara en ekonomisk kris – det är resultatet av decennier av kulturpolitiska prioriteringar, skriver Arvid Nikolausson.

I veckan kunde man läsa om att Skansen är på väg att förlora stora delar av sin kulturhistoriska kompetens och tvingas stänga flertalet av sina hus och gårdar. En tråkig utveckling givetvis, men inte en helt oförutsägbar sådan.

Arvid Nikolausson menar att Skansens kris är resultatet av decennier av felaktiga kulturpolitiska prioriteringar. Foto: 

Skansen stänger hus och varslar personal – men problemen är inte nya

Debatt: Skansens kris är ett politiskt misslyckande

Samtycke är viktigt – men har vi börjat beskriva intimitet i så juridiska termer att vi missar hur mänskliga relationer faktiskt fungerar? Det frågar Jennie.

Jag växte upp i ett samhälle där sex var något intimt. Något man gjorde med någon man förhoppningsvis tyckte om. Det var kanske inte direkt hemligt, men det var heller inget man pratade om i detalj. Man berättade inte för sina vänner exakt vad som hänt eller analyserade varje beröring i efterhand.

Mänsklig intimitet är sällan perfekt – och det har den aldrig behövt vara. Foto: Pexels

Vi har slutat se intimitet som ett mänskligt möte – och börjat se det som ett avtal

Debatt: När blev vanligt sex en juridisk fråga?

Demokratin betraktas i dag som ett självklart ideal – men är majoritetsviljan ensam tillräcklig grund för ett stabilt samhälle? Ur ett konservativt perspektiv är bilden mer komplicerad, skriver författaren Thomas Nimtoft.

Demokratin betraktas i vår tid nästan som ett självklart ideal. Att folket ska välja sina ledare och kunna påverka samhällets riktning uppfattas som både legitimt och moraliskt riktigt. Ur ett konservativt perspektiv är dock frågan mer komplicerad än så. Konservatismen har historiskt inte alltid varit emot demokrati, men den har ofta varit skeptisk till demokratins moderna utveckling och till föreställningen att majoritetsviljan ensam kan utgöra grunden för ett stabilt samhälle. Kritiken handlar därför inte främst om att avskaffa demokrati, utan om att påminna om dess begränsningar och behovet av institutioner, traditioner och ansvar som står över tillfälliga opinioner.

Riksdagshuset. Foto: Peter Haas, via Wikimedia Commons

Konservatismen är inte emot demokrati – men den är skeptisk till föreställningen att folkets röst alltid har rätt

Debatt: Vem är demokratin till för?

I de nya formerna av marxism har proletariatet ”de förtryckta” expanderat till att inkludera könsuttryck, kultur, kroppsliga funktioner och hudfärg. Den den ultimata bourgeoisien är nu hudfärgen vit. Denna ”vithet” är ansvarig för förtryck och utnyttjande som i den kommande revolutionen ska ”fasas ut”, skriver Jonas Wahlin.

”Vitheten”, eller det påstådda ideologiska system konstruerat av och för vita människor för att förtycka andra genom kolonialism, imperialism, kapitalism, fascism, ableism, speciesism och rasism.

Demonstration i Lissabon 2025 där klimatkampen, Palestina och antifascism samlades under en och samma banderoll. Foto: Lua Eva Blue (CC BY-SA 4.0) via Wikimedia Commons

Ny-marxisterna vill fasa ut vita – men vem tjänar på skuldkulturen?