Den 1 juli träder det nya brottet psykisk misshandel i kraft. Det innebär att upprepade handlingar av kontroll, övervakning, hot, tvång och begränsningar av en persons livsutrymme nu kan vara straffbara, även när de inte lämnar fysiska spår. Lagen har väckt debatt efter att läkaren Agnes Wold kritiserat delar av förslaget. Det är en debatt som förtjänar att fortsätta. Vilka är de system som kontrollerar, och vad heter de? Detta undrar Caroline Thelning.

Den nya lagen kan bli ett av de starkaste verktygen Sverige får mot de normsystem och informella rättssystem som begränsar människors frihet. Kvinnokraft 4.0 välkomnar den.

Caroline Thelning, grundare och talesperson för Kvinnokraft 4.0, välkomnar den nya lagen mot psykisk misshandel som träder i kraft 1 juli. Foto: Pressbild Ekobrottsmyndigheten.

”En lag är inte starkare än modet att använda den”

Debatt: Thelning – Ny lag mot psykisk misshandel träffar normsystem vi undvikit

Förslaget att avskaffa modersmålsundervisningen bygger på en idé med svagt stöd i forskningen. Att ställa svenska mot modersmål löser inga integrationsproblem – det vi behöver är reformer, inte avveckling. Detta skriver Carlos Manuel Estefanía.

Debatten om modersmålsundervisningens plats i den svenska skolan utgår ofta från en till synes självklar idé: att mer tid på svenska automatiskt leder till bättre språkkunskaper och att mindre tid på modersmålet därför skulle gynna integrationen. Det var också kärnan i det förslag som nyligen framfördes på <a href="https://www.dn.se/debatt/skrota-modersmalsundervisning-lagg-mer-tid-pa-svenskan/" target="_blank" rel="noopener">DN Debatt</a> om att avskaffa modersmålsundervisningen.

Modersmålsundervisningen bör reformeras snarare än avvecklas, enligt Carlos Manuel Estefanía. (Genrebild). Foto: Taylor Flowe/Unsplash  

”Lösningen är inte att avveckla verksamheten. Det som behövs är reformer” 

Debatt: Reformera i stället för att avveckla – en ny väg för modersmålsundervisningen

Världens blickar är riktade mot Persiska viken. Vi debatterar drönare, missiler och geopolitiska strategier. Men medan omvärlden stirrar sig blind på radarskärmarna pågår ett annat, tystare krig. Islamiska republiken avrättar sina egna medborgare i skuggan av den yttre krisen. Den yttre konflikten är ingen slump – den är Teherans perfekta rökridå för inre terror, skriver Amir Nakhaei.

Det är en medveten och cynisk strategi. I årtionden har den iranska regimen överlevt genom rädsla, våld och avledning. När trycket ökar utifrån slår den hårdare inåt. När medierna fylls av militära rubriker försvinner dödscellerna, tortyren och galgarna från förstasidorna.

Medan världen ser på drönarna hänger regimen sin egen ungdom, skriver Amir Nakhaei. Foto: AI

Iran mördar sin ungdom medan världen stirrar på drönarna

Debatt: Iran använder krigshot som rökridå för inre terror

Sverige beskriver sig som en stark rättsstat – men hur fungerar den när en människa står ensam mot systemet? Debattören Kada Karlsson ser en demokrati som sakta urholkas inifrån.

Sverige beskriver sig gärna som en stark rättsstat. Vi talar om oberoende domstolar, höga beviskrav och principen att ingen ska dömas utan att skuld är bevisad bortom rimligt tvivel. Men frågan är inte vad rättsstaten säger om sig själv. Frågan är hur den fungerar när en människa står ensam mot staten.

Sverige riskerar en rättsstat som bara finns på papperet