Medan Ukraina dagligen testar morgondagens krigföring kämpar Sverige med gårdagens försvar. Nu krävs ett långsiktigt försvarssamarbete med Ukraina – inte ett beroende av ett opålitligt USA under Trump. Det skriver Jonas Wahlin.

Det vankas orosmoln i den Europeiska säkerheten där länders territoriella integritet hotas och Natosamarbetet kan komma att testas skarpt. Om NATO faller kan vi få ett nytt europeiskt krig där fienden använder nya teknologier som Sverige och Europa saknar svar på. Massiv Rysk propaganda kan förvärra situationen.

Sverige måste lära av Ukrainas erfarenheter av modern krigföring. Foto: АрміяІнформ, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Medan Ukraina för modernt krig rustar Sverige för fel konflikt.

Debatt: ”Stenåldersförsvar” gör Sverige utsatt

Reaktiv effekt beskrivs ofta som en nödvändig resurs i kraftsystemet – men är det verkligen en fysisk företeelse eller bara en matematisk beräkningsmodell? Debattören Bert Thuresson reder ut begreppen.

Professor Jan Blomgren och andra företrädare för elkraftbranschen beskriver ofta reaktiv effekt som en nödvändig resurs för att stabilisera spänningen i kraftsystemet. Det är ett synsätt som är väl etablerat inom elkrafttekniken och som används vid dimensionering och drift av elnät.

Reaktiv effekt är ett centralt begrepp när experter diskuterar elnätets stabilitet – men vad betyder det egentligen? Foto: Kh627, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Energiexperter pratar om reaktiv effekt – men få förstår vad det faktiskt är.

Debatt: Reaktiv effekt – myt eller matematisk modell?

”De som har allra mest bidrar redan allra mest. Därför borde debatten handla mindre om hur mycket mer människor ska beskattas och mer om hur vi skapar tillväxt, fler jobb och större möjligheter för vanligt folk att bygga en bättre framtid”, skriver Pushpit Singh, kandidat till kommunfullmäktige i Upplands-Bro för Moderaterna.

Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar återkommer ständigt till samma budskap: de som har mest ska betala mer. Förslagen handlar om höjda kapitalskatter, återinförd fastighetsskatt och högre skatter på inkomster.

Nooshi Dadgostar och Pushpit Singh. Bild: Sollentuna/CC0/Privat

”De som har allra mest bidrar redan allra mest”

Debatt: Hur mycket mer vill Dadgostar att höginkomsttagare ska betala?

Akademiska universitetssjukhuset (”Ackis”) i Uppsala är ett av Sveriges viktigaste, och det är situerat på en alldeles utmärkt plats. Tyvärr är denna annars utmärkta plats inte lämplig för just ett sjukhus, skriver Lars Ört.

Akademiska sjukhuset har under lång tid varit en central del av Uppsala. Sjukhuset ligger i ett av stadens mest attraktiva och centrala områden, nära universitetet, slottet och stadskärnan. Läget var logiskt när staden såg annorlunda ut – men frågan är om det fortfarande är den bästa platsen för ett modernt universitetssjukhus år 2026 och framåt. 
 Det är dags att börja diskutera en större och mer långsiktig lösning: att flytta sjukhusets huvudsakliga verksamhet öster om Uppsala, närmare E4:an, och samtidigt omvandla det nuvarande området till bostäder, kontor och ny stadsutveckling. Marken där Akademiska ligger idag är extremt värdefull. Det handlar inte bara om några byggnader, utan om ett mycket stort område mitt i en snabbt växande stad. Uppsala lider samtidigt av bostadsbrist, höga markpriser och behov av fler moderna arbetsplatser. Genom att stegvis flytta sjukhusets huvudverksamhet skulle kommunen och regionen kunna frigöra enorma ekonomiska värden och skapa plats för tusentals nya bostäder, moderna kontor, forskning, service och handel mitt i ett av stadens mest attraktiva lägen. 
 Istället för att fortsätta bygga om ett gammalt och trångt sjukhusområde skulle man kunna finansiera delar av ett helt nytt sjukhus genom värdet av den centrala marken. Det skulle ge både Uppsala kommun och Region Uppsala helt nya ekonomiska möjligheter. Många svenska sjukhus är byggda för en annan tid. Akademiska har vuxit fram i etapper under decennier, vilket har skapat komplicerade flöden, trånga logistiska lösningar och begränsade expansionsmöjligheter. Ett nytt sjukhus öster om Uppsala skulle kunna planeras från grunden med fokus på effektivitet, modern teknik, bättre arbetsmiljö och framtida behov. 
 Närheten till E4 skulle dessutom göra sjukhuset betydligt lättare att nå för patienter från hela regionen. Många som besöker Akademiska idag kommer inte från centrala Uppsala utan från andra delar av länet eller från andra delar av Sverige. Ett sjukhus nära E4 skulle ge bättre trafikflöden och minska belastningen på centrala Uppsala. En annan stor fördel är parkeringssituationen. Idag är parkering vid Akademiska dyr, trång och frustrerande både för patienter och personal. På en ny plats skulle man kunna bygga stora och lättillgängliga parkeringar och dessutom erbjuda gratis eller mycket billig personalparkering. Det skulle göra vardagen betydligt enklare för vårdpersonalen och samtidigt förbättra tillgängligheten för patienter och anhöriga. 
 Att flytta huvudsjukhuset betyder inte att all vård måste lämna området. Man skulle fortfarande kunna behålla vissa viktiga funktioner centralt, exempelvis ambulansdepå, närakut och vissa specialistmottagningar. På så sätt skulle centrala Uppsala fortfarande ha snabb akut närvaro samtidigt som den stora sjukhusverksamheten får bättre förutsättningar på en ny plats. Uppsala växer snabbt och staden behöver fatta beslut som fungerar i flera generationer framåt. Frågan är inte bara om Akademiska fungerar idag, utan om dagens placering verkligen är den bästa lösningen för framtidens sjukvård och framtidens stad. 
 Genom att flytta sjukhuset österut skulle Uppsala kunna få ett modernare och mer effektivt universitetssjukhus, bättre logistik och tillgänglighet, bättre villkor för vårdpersonalen och samtidigt frigöra enorma värden mitt i stadskärnan. Det handlar inte om att lämna Akademiskas historia bakom sig. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för både sjukvården och Uppsalas framtida utveckling.

Rätt sak på rätt plats. Foto: Anton, Unsplash

Akademiska sjukhuset i Uppsala måste flyttas