Immanuel Kants filosofi är mycket svår att förstå. Människor har kämpat med hans texter i århundraden. Men vår tid har kommit på en mycket lättare lösning. Genom att kalla honom rasist slipper man läsa honom.

En gång i tiden var den numera ryska staden Kaliningrad den tyska staden Königsberg. Längs den södra delen av Östersjön låg en mängd tysktalande städer i länder vars övriga befolkning talade slaviska språk. Immanuel Kant föddes i Königsberg 1724 och bortsett från en utflykt till ett herresäte några mil utanför staden i sin ungdom besökte han aldrig någon annan plats under sin livstid. Han dog i Königsberg 1804. Troligen hade han därför aldrig sett havet och heller aldrig några högre berg. Några andra människor än dem som bodde i och kring Königsberg hade han aldrig träffat.

Immanuel Kant, målning av Adolf von Heydeck.

Immanuel Kant använde N-ordet! Så bra, då slipper vi läsa hans krångliga böcker!

Korn: Kalla någon rasist och du slipper läsa

Historien om pannkaksmixen ”Aunt Jemima” är historien om en stolt svart kvinna och om en ängslig samtid som ser rasism överallt.

I slutet av 1880-talet uppfann Chris Rutt och Charles Underwood världens första mix: En pannkaksmix som de kallade ”Aunt Jemima”. 1889 började tillverkningen av hos Pearl Milling Company. Det blev inte långvarigt, för bara några år senare gick Pearl i konkurs och pannkaksreceptet köptes av R T Davies, som 1893 engagerade Nancy Green för att göra reklam för pannkaksmixen. Hon skulle personifiera Aunt Jemima, vilket hon gjorde med besked. För hela USA kom hennes fryntliga leende att bli synonymt med pannkakorna.

Nancy Green som Aunt Jemima på världsutställningen i Chicago 1893.

En ängslig samtid ser rasism där tidigare generationer såg positiva förebilder.

Korn: Ena dagen förebild, andra dagen rasistisk

När islamismen vill förändra vårt samhälle gäller det att inse vad det är striden handlar om, att vara fast besluten att försvara den västerländska livsstilen men att samtidigt inte hata enskilda muslimer.

Terroristattacken i Oslo, då två människor sköts till döds och ett tjugotal skadades, försvann från nyhets- och debattsidor ganska fort. Det är inte svårt att räkna ut varför. Hade gärningsmannen varit någon i stil med Anders Behring Breivik hade uppståndelsen förmodligen varit mycket större, men när gärningsmannen är en muslim, aktiv i islamistiska kretsar, blir tunghäftan uppenbar. Då blir det svårt att tala om frågan på ett sansat sätt. Bättre att hålla käften.

Roger Scruton (1944–2020). Foto: Geraint Lewis/REX

Roger Scruton identifierade några viktiga skillnader mellan Västvärldens kultur och islam.

Korn: Vänlig men bestämd mot islamism

Enligt Alexandra Pascalidou i DN är midsommar ”ett integrationstest”. För en gångs skull håller jag med Pascalidou, om än bara i den formuleringen. Midsommar är en högtid som berättar mycket om Sverige och det är inte alls så förfärligt som Pascalidou vill påskina.

Till midsommar brukar många på sociala medier dela bilden av ett anslag, en inbjudan till midsommarfirande, där det står ”Vi klär midsommarstången med barn från förskolan och Tord Levin”. Om vi bortser från det komiska syftningsfelet – vad har Tord Levin och de stackars förskolebarnen gjort för ont? – är väl det där ett mycket typiskt anslag. Lite varstans så här års sitter sådana anslag på informationstavlor eller på plakat vid vägkanterna.

Folkdräktsklädda kyrkbesökare i Rättvik 1924. Foto: Gustaf Heurlin/Nordiska Museet

Midsommar och folkdräkter är inbjudande exempel på det bästa i svensk kultur