Drömmen att med enkla lösningar skapa dramatiska ekonomiska förbättringar för breda folklager fortlever mot bättre vetande. Få tror visserligen längre på Marx teorier om ”mervärde” eller ”utsugning”, men desto fler på fördelning av helt illusoriska aktievärdesstegringar, skriver Danne Nordlund.

Budskapet att det är möjligt att ändra det ekonomiska systemet så att omfattande ekonomiska förbättringar skulle vara uppnåeliga för stora grupper mindre bemedlade har historiskt sett varit påtagligt framgångsrikt. Det lanserades av den socialistiska rörelsen redan i slutet av 1800-talet och grundade sig på den teori om kapitalismen som lades fram av Karl Marx 1867 i hans bok Kapitalet. Egentligen gick teorin inte ut på att bevisa förekomsten av det centrala begreppet ”utsugning”, utan Marx och hans kumpan Friedrich Engels ville med det tjocka verket visa att deras lära kallad ”den vetenskapliga socialismen” var överlägsen andra konkurrerande socialistiska läror, som de med lätt förakt kallade ”utopisk socialism”.

Karl Marx som fyrakopeks sovjetiskt frimärke anno 1967. Foto: Sovjetunionens postverk (public domain)

Drömmen att med enkla lösningar skapa dramatiska ekonomiska förbättringar för breda folklager fortlever mot bättre vetande. 

Nordling: Marxismens ekonomiska galenskaper igår och idag

Idag har det gått 37 år sedan skotten föll på Sveavägen och fortfarande har ingen klarhet bringats i detta nationella trauma. Teorierna har kommit och gått men ingen av dem verkar trovärdig eller lyckas förklara varför Olof Palme mördades vid just Tunnelgatan, skriver Danne Nordling.

Olof Palme mördades i hörnet av Tunnelgatan och Sveavägen i Stockholm 28 februari 1986. Många teorier har under årens lopp framlagts om vem som stod bakom mordet. Men ofta saknas en förklaring till varför mordet skedde just på Tunnelgatan. Istället har man pekat ut mer eller mindre fantasifulla personer eller organisationer som tänkbara konspiratörer.

Olof Palme mördades i hörnet av Tunnelgatan och Sveavägen i Stockholm 28 februari 1986. Foto: Paolo Rodriguez/TT

Idag har det gått 37 år sedan skotten föll på Sveavägen utan att någon klarhet bringats i detta nationella trauma. 

Nordling: Mordet och teorierna

Den amerikanska federala regeringens åtgärder mot 30-talets depression är ofta missförstådda, men frågan om hur man effektivt kan motverka lågkonjunkturer har upptagit ekonomskrået sedan dess. Danne Nordling söker svar.

Ekononomipriset till Alfred Nobels minne tilldelas i år förre centralbankschefen Ben Bernanke för hans tidigare forskning om orsakerna till den stora 30-talsdepressionen. När han diskuterade orsakerna med nobelpristagaren Milton Friedman tillstod han att centralbanken Fed hade orsakat mycket av eländet genom att minska penningmängden. Men nu skulle detta inte upprepas. Trots detta höll en allvarlig depression på att bryta ut 2008 sedan investmentbanken Lehman Brothers gått i konkurs.

Nobelpristagaren i ekonomi, Ben Bernanke, håller tal under Nobelbanketten. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den amerikanska federala regeringens åtgärder mot 30-talets depression är ofta missförstådda, men går det att motverka lågkonjunkturer?

Nordling: Går det att förebygga lågkonjunkturer?

<div>Frågan om huruvida klimatkris råder har blivit politiskt brännhet, men samtidigt tycks klimatexperternas föreslagna åtgärder loja och vaga. Var är de ultimativa kraven på Kina eller på drastiska tekniska motåtgärder? frågar Danne Nordling.</div>

Om vi har en klimatkris i världen borde väl dess ledare börja diskutera vilken sista utväg som finns tillgänglig för att rädda vad som räddas kan? Men istället diskuterar man på klimatmötet i Egypten hur mycket de rika länderna ska betala i skadestånd till de fattigare länderna. Är det viktigt om en stor del av världen kommer att gå under?

Var är klimatalarmisternas krav på ”sista utvägen”-lösningar? Foto: Pontus Lundahl/TT

Var är paniken? Om världen är i katastrofläge är det orimligt att behandla Kinas utsläpp med silkesvantar. 