Länge har det talats om ”aldrig igen”. Folk har förfärats och skrämts av en brunblå politik och demokratin har varit hotad. Men många av de som har varit mest rädda är märkligt tysta när ”igen” sker och 1 300 judar mördas i en pogrom. I stället för att stå upp för de mördade flyttas diskussionen till en kollektiv skuld för alla israeler.

De två senaste decennierna i svensk politik har varit en återkommande varning för trettiotalet. Praktiskt taget allt har kunnat målas i en brun ton när det har passat. Regeringen är blå-brun och att statsministern sviker Förintelseöverlevare är några av de återkommande skriken. Folk som inte vet tillräckligt för att under en minut samtala om valfritt ämne om judendomen eller judisk kultur uppträder som självutnämnda talesmän för judar inte bara i Sverige utan överallt.

En ung flicka har tagits till fånga av Hamas och förs ut ur Israel. Hennes öde är okänt. Till vänster Annika Strandhäll (S). Foto: Hatem Ali/TT/SVT

Brunmålarna skräms av inrikespolitik men inte av pogromer. 

Hjort: När ”aldrig igen” blev ”igen” blev de mållösa

I stället för att träta om erkännandet av Palestina borde Sverige flytta ambassaden till Jerusalem och tydligt markera att det är Israels huvudstad. Samtidigt borde allt bistånd som går till Palestina flyttas från Sida till UD eller Riksrevisionen som omedelbart stänger av vid misstanke om korruption och antidemokratiska åtgärder.

Frågan om Sverige ska dra tillbaka sitt erkännande av Palestina har diskuterats en massa fram och tillbaka sedan pogromen som terrorgruppen Hamas genomförde för strax över en vecka sedan. Tanken är att straffa Palestina för att de inte motverkar Hamas terror.

Sverige borde flytta den svenska ambassaden till Jerusalem. Foto: Mahmoud Illean/TT

Den svenska ambassaden bör självklart vara i Jerusalem.

Hjort: Dags att flytta ambassaden till Jerusalem

Flera gånger har tanken på breda samtal om gängbrotten förts fram, nu senast i en debattartikel i Aftonbladet. Tanken kan verka god men det finns redan en majoritet med en bra inriktning så kompromiss skulle inte ge mer av det som är bra utan mer av det som var förr.

En rad fackförbund, organisationer och personer skriver <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/76vyO9/poliser-fack-organisationer-gangvaldet-kraver-att-nisamlas-over-blocken?utm_medium=Social&amp;utm_source=Facebook&amp;fbclid=IwAR2ivvIKJdJe7ev_Pr1W290elOduttjjIuMbgDaETra820Araqvow_E_pPk_aem_AVnITHgsSQdqEx4UnSpkMIY9kL2heRuIqTYxzB0vZJ645Bu95VIhMtR2CHbS2JpARHw#Echobox=1697183395">en debattartikel i Aftonbladet</a>. I artikeln krävs en bred politisk samling mot gängvåldet.

Att släppa in Socialdemokraterna i kriminalpolitik skulle inte ge mer av det som är bra utan mer av det som var. Foto: Ali Lorestani/TT 

Breda samtal är viktigt i många fall men inte kring gängbrott. 

Hjort: Breda samtal om gängvåldet är en dålig idé 

En palestinsk ledning som är låst i uppfattningen att det viktigaste, kanske enda, målet för en palestinsk stat är att sträcka sig från Jordanfloden till Medelhavet är den grundläggande låsningen i konflikten. För att kunna få fred, en tvåstatslösning, eller större framsteg måste båda parter vilja och vara beredda att kompromissa. Israel har haft både duvor och hökar i ledningen men den palestinska ledningen har alltid varit hökar.

Den evigt uniformsklädde Arafat drömde inte om en snabb lösning på konflikten så att det kunde tas fram skolplaner, ritas busslinjer och annat som medborgarna behöver. I stället offrades palestiniernas välfärd för hans dröm om en stat från Jordanfloden till Medelhavet. Foto: Lise Åserud/TT

För att kunna få en varaktig freds krävs att bägge parter söker fred. 