Att Morgan Johansson skulle hålla sig borta från konster därför att han blev riksdagsledamot var att hoppas på mycket. Men att Andersson tillåter så mycket konflikt kring Nato kan vara ett försök att få Sverige att inte komma med. Ingenstans i processen har han visat något engagemang utan medlemskapet verkar snarare vara en fråga han ville få bort ur valrörelsen.

Tillfällena då Magdalena Andersson har visat dåligt omdöme är många. Hanteringen av Nato är dock ett av de värre. I ett läge där Sverige behöver gå enigt in i Nato låter hon Morgan Johansson skapa ännu en av hans märkliga konflikter.

Socialdemokraterna borde ha tänkt på Olof Palmes ord att utikespolitiken inte ska vara pajaskonster innan de utsåg Morgan Johansson som ansvarig. Foto: Bengt O Nordin Bon/TT

Är den ökande konflikten kring Nato ett försök att få regeringen att framstå som svag eller ett försök att faktiskt stoppa medlemskapet? 

Hjort: Natomedlemskapet är ingen pajaskonst. 

Regeringens första budget är något av ett tappat år. Det borde långt i förväg ha funnits en överenskommelse så att reformer kunde påbörjas snabbt. Ekonomin kommer i sämsta fall att ha ett tappat år. Samtidigt är inte Tidöavtalet och samarbetet med Sverigedemokraterna ett i första hand ekonomiskt projekt utan ett kring migration och brottslighet. Därför blir budgeten något där de flesta kan enas om att de vill ha mer, men av helt olika saker.

Regeringens budget kom. En kanske typisk treveckorsbudget om man vill vara förlåtande. Men samtidigt har det funnits lång tid, både efter valet och långt innan dess att förbereda den. När alliansen tillträdde fanns väldigt mycket förberett i förväg, men den här budgeten verkar mer handla om att justera lite siffror.

Svantessons första budget präglas av små förändringar och stora förhoppningar. Risken är att det blir en stor besvikelse och en svekdebatt. Foto: Pontus Lundahl/ TT 

Risken för en svekdebatt är stor, men fokus i samarbetet var inte ekonomi utan brottslighet och migration. 

Hjort: Budgeten borde ha innehållit mer

Dagens system, där Skatteverket kan påföra medborgare en avgift för felaktigt inlämnade uppgifter, borde ersättas med ett straff. Att ha en domstol som fastställer skulden, framför allt kring uppsåtet, skulle också stärka rättssäkerheten. Men lätta inkomster för staten är viktigare än rättvisa.

Om skattemyndigheten bedömer att du har lämnat oriktiga uppgifter eller gjort avdrag som du inte har rätt till kan du få ett skattetillägg. Det är en extra avgift som man tvingas betala på grund av ett fel.

Skatteverket borde ändra så att avgifter kallas straff, införa oskuldspresumtion och låta åklagare bevisa skuld. Foto: Janerik Henriksson/TT 

Genom att kalla ett straff för en avgift tjänar Skatteverket över en miljard årligen.

Hjort: Skatteavgiften är ett straff

Aktivismen hos tjänstemän är ett växande problem. Allt oftare uppstår situationer där tjänstemän sätter sina värderingar framför sina arbetsuppgifter och antingen vägrar utföra dem eller driver egna uppfattningar i strid med lagstiftarens vilja. Att tjänstemän följer demokratiska beslut är helt grundläggande för att demokratin ska fungera.

Sverige lider av en märklig oförmåga att hantera nyanser. Ett slags politisk bipolaritet där allt antingen är svart eller vitt. Något där emellan finns sällan.

Aktivism finns i många former. Men en växande grupp av aktivisterna, både på gator och i myndigheter, ställer sig mot demokratiska beslut. Foto: Janerik Henriksson/ TT

Tjänstemän som rör ihop sina och politikens roller underminerar demokratin