Hamas och Hizbollah har tillåtits att bygga upp sin militära styrka rakt under näsan på FN:s ”fredsbevarande” styrkor. Lennart Göranson skriver att FN i praktiken fungerar som stöd för de som har som mål att utplåna den judiska staten – en historisk paradox som lämnar FN:s helgongloria rejält på sned.

Nyligen <a href="https://www.svd.se/a/AvGp85/israel-skjuter-mot-fn-soldater-kan-leda-till-kaos-i-libanon">rapporterade media</a> att fem soldater i FN:s fredsbevarande styrkor UNIFIL har skadats i samband med den israeliska arméns angrepp på Hizbollah i Libanon. UNIFIL har funnits i Libanon sedan 1978, och har haft till uppgift att se till att Hizbollah och Israel lämnar Libanon, att förhindra vapensmuggling, att motverka nya konflikter och att se till att Libanons regering återfår makten över södra Libanon. <a href="https://www.svd.se/a/mP3zAv/israel-vill-undvika-att-skada-fn-s-soldater">Netanyahu uppmanar FN</a> att dra tillbaka UNIFIL-styrkorna eftersom de i praktiken utnyttjas av Hizbollah som sköldar.

En israelisk pansarvagn parkerad utanför UNRWA:s högkvarter i Gaza. Hamas förvarade utrustning i tunnlar under byggnaden. FOTO:  Ariel Schalit / TT

FN:s ”fredsbevarande” styrkor kan bara beskrivas som sådana inom citattecken

Göranson: FN – med helgonglorian på sned

Ryssland, Kina och Iran präglas alla av auktoritär inrikespolitik och aggressiv utrikespolitik. Deras expansionistiska ambitioner utgör ett hot också mot Sverige. Lennart Göranson skriver att rädsla inte är bra, men att det är hög tid att bli klokare för att klara dessa mörka tider.

Det är inte första gången tiderna känns mörka. Betydligt värre måste det ha känts åren 1939–1945, åtminstone för vuxna som förstod vad som hände. Själv var jag mest irriterad över att tvingas ersätta smöret med ”snabbkräm” på smörgåsen.

Världen befinner sig återigen i skuggan av kriget. FOTO: PONTUS LUNDAHL / TT 

Världen blir allt mer hotfull, men rädsla är inte lösningen

Göranson: Klokhet för mörka tider

Sveriges hantering av pandemin för fyra år sedan fick stark kritik från länder som stängde ner samhället och införde hårda restriktioner. Men senare studier visar att Sverige i själva verket klarade sig bättre än andra, trots eller på grund av vår mer tillåtande strategi. Covid-19 lärde oss, skriver Lennart Göranson, att det finns saker som är så komplicerade att de hellre bör hanteras av professionella med kunskap än av politiker med vilja.

”Mannaminne” är ett tidsmått med oklar definition. När jag studerade ekonomisk vetenskap fick jag lära mig att mannaminne är lika med tre år. Insikten att covid-19 var något allvarligt drabbade Sverige för fyra och ett halvt år sedan. Hur många minns i dag hur snacket gick när det begav sig? Och om vi inte minns, hur kan vi dra några lärdomar?

Historiens dom har fallit: Tegnell hade rätt. FOTO: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Vi klarade oss bra under pandemin, och vi gjorde det för att vi följde vetenskap och beprövad erfarenhet

Göranson: Det covid-19 lärde oss

Språkspalter fylls ofta av kommentarer från människor som upprörs över hur andra talar eller skriver. Frågor om vad ord ”egentligen” betyder eller hur det är korrekt att formulera sig har en särskild förmåga att sätta känslorna i svallning. Lennart Göranson skriver att det saknas anledning att kritisera eller förlöjliga dem som gör sig skyldiga till språkfel. Språk utvecklas och förändras, det är helt i sin ordning. OBS! SATIRVARNING!

Språkspalter fylls ofta av kommentarer från människor som upprörs över hur andra talar eller skriver. Frågor som handlar om vad ord ”egentligen” betyder eller hur det är korrekt att formulera sig har en särskild förmåga att sätta känslorna i svallning. Lennart Göranson skriver att det saknas anledning att kritisera eller förlöjliga dem som gör sig skyldiga till språkfel. Språk utvecklas och förändras, det är helt i sin ordning.

Debatten mellan ”de”-klanen, ”dem”-maffian, och ”dom”-gerillan blev hård. FOTO: Hassan Ammar